Pressmeddelanden

15 november 2017: En tempererad exoplanet med en massa liknande jorden har upptäckts bara 11 ljusår från vårt solsystem av ett forskarlag som använt ESO:s unika planetjägarinstrument HARPS. Den nya världen har fått namnet Ross 128 b och är efter Proxima b den näst närmaste tempererade planeten. Den är också den närmaste planeten som upptäckts gå i bana omkring en inaktiv röd dvärgstjärna, vilket kan öka sannolikheten för att denna planet kan bibehålla liv. Ross 128 b kommer att vara ett primärt mål för ESO:s Extremely Large Telescope, som kan leta efter biomarkörer i planetens atmosfär.

3 november 2017: Observatoriet ALMA i Chile har upptäckt damm runt solsystemets närmaste granne i rymden, stjärnan Proxima Centauri. De nya observationerna avslöjar kallt men svagt lysande stoftkorn inom ett område i rymden runt Proxima Centauri, mellan en och fyra gånger så långt ut från stjärnan som jordens avstånd från solen. Mätningarna tyder dessutom på att ett ännu svalare bälte av stoft och damm runt stjärnan. Det skulle tyda på att den har ett välutvecklat planetsystem. Strukturerna, som troligen utgörs av de partiklar av sten och is som blev kvar när planeter bildats, liknar vårt solsystems långt större bälten av småplaneter.

25 oktober 2017: Otaliga galaxer tävlar om uppmärksamhet i den här jättebilden av Fornaxhopen i stjärnbilden Ugnen. Några av galaxerna är bara ljusprickar medan andra dominerar förgrunden, till exempel den linsformade galaxen NGC 1316. Denna välstuderade galax bär många spår – bågar, öglor och ringar – av ett turbulent förflutet. I denna häpnadsväckande djupa och detaljerade bilden, tagen med kartläggningsteleskopet VST, kan man även skymta talrika, ljussvaga källor och det bleka skenet från mellan galaxerna.

16 oktober 2017: ESO:s många teleskop i Chile har registrerat det första synliga ljuset från en källa för gravitationsvågor. De historiska observationerna tyder på att den unika ljuskällan skapats av två neutronstjärnor som slagits samman. Tack vare de kataklysmiska efterdyningar till sådana sammanslagningar sprids tunga grundämnen som guld och platina genom universum, tror forskare. Upptäckten av denna länge förutspådda fenomen, en så kallad kilonova, ger också det starkaste beviset hittills att korta gammablixtar skapas när neutronstjärnor går samman. Rönen publiceras i flera forskningsartiklar i bland annat i tidskriften Nature.

2 oktober 2017: Observationer som gjorts med teleskopet ALMA och ESA-sonden Rosetta har avslöjat förekomsten av organohalogenen Freon-40 (klormetan) i gasen omkring både en ung stjärna och en komet. På jorden bildas sådana molekyler genom organiska processer, men detta är den första upptäckten i den interstellära rymden. Fyndet tyder på att organohalogener inte är så bra markörer för liv som forskare hade hoppats, men de kan vara viktiga komponenter i materialet som planeter byggs från. Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Nature Astronomy, understryker utmaningen med att hitta molekyler som kan indikera närvaron av liv bortom jorden.

27 september 2017: Bubblor inuti bubblor i rosa och blått bildar tillsammans den spektakulära planetariska nebulosan NGC 7009, även känd som Saturnusnebulosan. Den framträder i en ny bild som tagits med det kraftfulla instrumentet MUSE på ESO:s Very Large Telescope (VLT) och som ingår i en ny kartläggning, den första i sitt slag, av stoft och damm i nebulosan. Den nya kartan, som avslöjar detaljer som olika skal, en halo och underliga vågmönster, kommer att hjälpa astronomer att förstå hur planetariska nebulosor utvecklar sina märkliga, symmetriska former.

20 september 2017: Astronomer har använt ALMA för att fånga vackra bilder av en skör bubbla av utkastat material omkring den exotiska röda stjärnan U Antliae. Dessa observationer kommer att hjälpa astronomer att bättre förstå hur stjärnor utvecklas under de senare stadierna av deras livscykel.

13 september 2017: Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope för första gången upptäckt titanoxid i en exoplanets atmosfär. Upptäckten hos planeten WASP-19b, en så kallad het Jupiter, kunde göras tack vare det kraftfulla instrumentet FORS2, och ger unik information om den kemiska uppsättningen samt temperaturen och trycket i atmosfären hos denna ovanliga och väldigt varma värld. Forskningsresultaten publiceras idag i tidskriften Nature.

1 september 2017: Den 1 september 2017 blev Xavier Barcons ESO:s åttonde generaldirektör. Han efterträder Tim de Zeeuw som innehaft posten sedan 2007. Barcons tillträder vid en spännande tidpunkt för ESO. Bygget av Extremely Large Telescope går snabbt framåt och väntas se sitt första ljus 2024.

30 augusti 2017: Astronomer har använt teleskopet ALMA för att hitta reserver av turbulent men kall gas i det avlägsna universum. Upptäckten av molekylen CH+ hos galaxer där många stjärnor bildas samtidigt ger forskarna ett nytt fönster mot en viktig tid i kosmos historia. Molekylen vittnar om hur dessa stjärnfabriker lyckas med att förlänga produktionstakten. Forskningsresultaten publiceras i Nature.

23 augusti 2017: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope Interferometer har astronomer konstruerat den mest detaljerade bilden någonsin av en stjärna – den röda superjätten Antares. De har också skapat den första hastighetskartan för materialet i atmosfären hos en annan stjärna, vilket avslöjar oväntad turbulens i Antares enorma uppblåsta atmosfär. Resultaten publicerades i tidsskriften Nature.

16 augusti 2017: Observationer av så kallade “manetgalaxer” med ESO:s Very Large Telescope har avslöjat ett hittills okänt sätt för supermassiva svarta hål att matas. Mekanismen bakom de tentakler av gas och nyfödda stjärnor som ger dessa galaxer sitt smeknamn tycks också göra det möjligt för gas att nå galaxens centrala områden. Gasen när det svarta hålet som lurar i galaxernas mitt och får dem att lysa starkt. Forskningsresultaten publiceras idag i tidsskriften Nature.

2 augusti 2017: Enhetsteleskop 4 vid ESO:s Very Large Telescope (VLT) har nu omvandlats till ett teleskop med fullständigt adaptiv optik. Efter mer än tio år av planering, byggande och testande, har nu Adaptive Optics Facility (AOF) sett första ljus med instrumentet MUSE i form av otroligt skarpa nya bilder av planetariska nebulosor och galaxer. Tillsammans bildar nu AOF och MUSE ett av världens mest avancerade och kraftfulla tekniska system för astronomi.

27 juli 2017: De yngsta stjärnorna i den berömda Orionnebulosan kan delas upp i tre olika populationer. Den oväntade upptäckten, som astronomer har gjort med hjälp av ESO:s kartläggningsteleskop VST (VLT Survey Telescope), ger nya insikter i hur stjärnhopar bildas. Stjärnorna i hopen tycks ha bildats i olika etapper – och varje fas är mycket snabbare än forskare hade räknat med.

19 juli 2017: MASCARA (Multi-site All-Sky CAmeRA) stationen vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile såg första ljuset i juli 2017. Denna nya anläggning kommer att söka efter planeter som går framför deras ljusa värdstjärnor och skapa en katalog av mål för framtida observationer som ska karaktärisera exoplaneter.

11 juli 2017: Idag under en ceremoni i Canberra, Australien, har ett avtal tecknats för att påbörja ett tioårigt strategiskt partnerskap mellan ESO och Australien. Partnerskapet kommer att stärka ESO:s program, både vetenskapligt och tekniskt, och kommer även ge australiens astronomer och industri tillgång till La Silla:s Paranalobservatorium. Det kan också innebära första steget mot att Australien blir en medlemsstat i ESO.

5 juli 2017: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en magnifik ny bild på stavspiralgalaxen Messier 77. Bilden gör galaxen rättvisa genom att visa upp dess sprakande, dammstråkskorsade armar. Ändå framgår det inte av bilden just hur turbulent Messier 77 egentligen är.

14 juni 2017: I den här jättelika tre gigapixelbild från ESO:s teleskop VST (VLT Survey Telescope) får två av himlens mest kända inventarier sällskap av en kosmisk doldis. Till höger i bilden ligger ett ljussvagt gasmoln som kallas Sharpless 2-54, i mitten finns den ikoniska Örnnebulosan och till vänster ligger Omeganebulosan. Trion utgör bara en del av ett vidsträckt komplex av gas, stoft och damm där nyfödda stjärnor håller på att lysa upp sin omgivning.

8 juni 2017: ALMA har hittat spår av metylisocyanat - en av livets kemiska byggstenar – hos nyfödda stjärnor som i framtiden att likna solen. Det är första gången som den här prebiotiska molekylen upptäckts hos sollika protostjärnor, av samma typ från vilken vårt solsystem utvecklats. Upptäckten kan hjälpa astronomer att förstå hur liv uppstod på jorden.

30 maj 2017: Kontrakten för tillverkningen av den 39 meter stora primärspegeln till ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) skrevs under idag under en ceremoni vid ESO:s huvudkontor utanför München. Det tyska företaget SCHOTT kommer att producera råglaset för spegelsegmenten och det franska företaget Safran Reosc kommer att polera, montera och testa segmenten. Kontraktet för att polera speglarna är det näst största kontraktet för byggandet av ELT och det tredje största kontraktet som hittills tilldelats av ESO.