Pressmeddelanden

17 oktober 2018: Ett internationellt forskarlag har med hjälp av instrumentet VIMOS på ESO:s Very Large Telescope upptäckt en kolossal struktur i det unga universum. Den vidsträckta samlingen av galaxer som fått smeknamnet Hyperion, upptäcktes med hjälp både av nya mätningar och en detaljerad granskning av arkivdata. Denna avlägsna så kallade proto-superhop av galaxer ser vi som den var bara 2 miljarder år efter big bang, och är den största och tyngsta kända struktur i det tidiga universum.

1 oktober 2018: Djupa observationer som gjorts med spektrografen MUSE på ESO:s Very Large Telescope har avslöjat att enorma reserver av väteatomer som omger avlägsna galaxer. Tack vare MUSE utsökta känslighet har forskare kunnat direkt observera ljussvaga moln av väte från det unga universum som glöder med Lyman-alfa-emission. Det har avslöjat att nästan hela himlen är fylld med en osynlig glöd.

26 september 2018: Den 26 september tecknades tillträdesavtalet som leder till att Irland blir medlem i Europeiska sydobservatoriet (ESO), världens mest produktiva astronomiska observatorium. Avtalet undertecknades av John Halligan, parlamentsledamot och Irlands minister för utbildning, innovation, forskning och utveckling, och Xavier Barcons, ESO:s generaldirektör. ESO ser nu fram emot att välkomna Irland och att arbeta med landets astronomer och industri för att flytta fram astronomins gränser.

12 september 2018: I en ny bild har instrumentet FORS2 på ESO:s Very Large Telescope (VLT) fångat spiralgalaxen NGC 3981 i all sin prakt. Bilden ingår i ESO:s Cosmic gems-program, som utnyttjar tiden på teleskop då väderförhållanden inte lämpar sig för vetenskapliga mätningar. Istället för att inte observera alls används ESO:s teleskop för att fånga visuellt praktfulla bilder av den södra stjärnhimlen.

5 september 2018: ATTRACT är ett banbrytande initiativ som sammanfogar världsledande forskningslaboratorier med industriexperter för att skapa ett europeiskt ekosystem för innovation som kommer att accelerera utvecklingen av omstörtande teknik på väg till marknaden. Detta initiativ, där ESO är en partner, kommer att finansiera 170 nya idéer med marknadspotential för genombrott inom mätteknik och bildhantering. Det syftar till att skapa produkter, tjänster, företag och jobb baserade på nya metoder inom mätteknik och bildanalys.

29 augusti 2018: Carinanebulosan, en av himlens största och ljusstarkaste nebulosorna, framträder i en ny bild tagen med ESO:s teleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Genom att observera i infrarött ljus har VISTA tittat genom de lager av het gas och mörkt stoft som omger nebulosan och visar oss otaliga stjärnor, både nyfödda och gamla i sin sista dödskamp.

8 augusti 2018: En glittrande svärm av galaxer fyller upp denna bild som tagits med ESO:s VST (VLT Survey Telescope), ett toppmodernt 2,6-metersteleskop med uppgift att kartlägga himlen i synligt ljus. Fina detaljer hos de många galaxerna som sträcker sig över bilden avslöjar för astronomer hur de är uppbyggda.

30 juli 2018: Astronomer som använt teleskopen ALMA och NOEMA har för första gången gjort en säker observation av radioaktiva molekyler i interstellära rymden. Den radioaktiva delen av molekylen är en aluminiumisotop. Observationerna avslöjar att isotopen spreds ut i rymden efter en kollision mellan två stjärnor som lämnade efter sig en stjärnrest med namnet CK Vulpeculae. Detta är första gången som man direkt observerat sådana aluminiumatomer hos en känd källa i rymden. Tidigare har denna isotop kunnat identifierats med hjälp av gammastrålning, men ursprunget till de radioaktiva ämnet var tidigare ökänt.

26 juli 2018: Mätningar med ESO:s Very Large Telescope har för första gången avslöjat hur Einsteins allmänna relativitetsteori påverkar en stjärnas rörelser när den far genom det extrema gravitationsfältet nära det supermassiva svarta hålet i Vintergatans mitt. Detta efterlängtade resultat är kulmen av 26 år av observationer med ESO:s teleskop i Chile.

18 juli 2018: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har uppnått första ljus med ett nytt adaptivt optiskt läge som kallat lasertomografi och har tagit märktbart skarpare testbilder av planeten Neptunus, en stjärnhop och andra objekt. Det banbrytande instrumentet MUSE kan användas i Narrow-Field-läge tillsammans med den adaptiva optikmodulen GALACSI med denna nya teknik för att korrigera för turbulensen vid olika altituder i atmosfären. Det är nu möjligt att fånga bilder från marken i synliga våglängder som är skarpare än de från NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Kombinationen av en utsökt bildskärpa och MUSE:s spektroskopiska färdigheter kommer att tillåta astronomer att studera egenskaperna hos astronomiska objekt med mycket högre detalj än vad som tidigare varit möjligt.

11 juli 2018: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) visar upp stjärnhopen RCW 38 i all sin prakt. I bilden framträder stjärnorna i RCW 38 och de moln av lysande gas som omger dem, tillsammans med mörka rankor av stoft och damm som sträcker sig ända in i dess kärna. Bilden har tagits av kameran HAWK-I med hjälp av GRAAL, dess nya system för adaptiv optik.

4 juli 2018: Den 2 juli 2019 kommer ett av världens mest imponerande fenomen vara synligt från ESO:s La Sillaobservatorium i Chile — en total solförmörkelse. Eftersom dessa händelser är väldigt ovanliga - nästa sker om 212 år — organiserar ESO en kampanj för observationer och aktiviteter vid platsen, vilket gör det möjligt för allmänheten att uppleva denna spektakulära händelse. Biljetter kan köpas från och med 13:00 CEST/07:00 CLT fredagen 13 juli 2018.

2 juli 2018: Instrumentet SPHERE på ESO:s Very Large Telescope jagar planeter, och nu har det fångat den första bekräftade bilden på en planet som håller på att bildas i den dammiga skivan som omger en ung stjärna. Den unga planeten karvar ut en bana genom den skiva av gas, stoft och damm som omger den mycket unga stjärnan PDS 70. Mätningarna tyder på att planetens atmosfär är molnig.

27 juni 2018: `Oumuamua, det första interstellära objektet som upptäckts i solsystemet, rör sig bort från solen snabbare än vad man trott. Detta annorlunda beteende upptäcktes av en världsomspännande astronomiskt samarbete där ESO:s Very Large Telescope i Chile ingår. De nya resultaten pekar mot att `Oumuamua mer sannolikt är en interstellär komet och inte en asteroid. Upptäckten publiceras i tidskriften Nature.

21 juni 2018: Astronomer har utsatt Einsteins allmänna relativitetsteori för sitt strängaste prov hittills utanför Vintergatan med hjälp av instrumentet MUSE på ESO:s jätteteleskop VLT i Chile och NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Den närliggande galaxen ESO 325-G004 fick agera som en gravitationslins som förvränger ljus från en mer avlägsen galax som ligger bakom den. Detta skapar en så kallad Einsteinring runt galaxen. Genom att jämföra galaxens massa med hur rymden kröks kring den kunde astronomerna konstatera att gravitationen fungerar som väntat enligt den allmänna relativitetsteorin också i astronomisk skala. Detta utesluter några alternativa teorier om tyngdkraftens beskaffenhet.

13 juni 2018: Två forskarlag har oberoende av varandra och med hjälp av ALMA presenterat övertygande bevis för tre unga planeter som kretsar kring den mycket unga stjärnan HD 163296. Genom att identifiera tre störningar i den gasfyllda skivan som omger den unga stjärnan kunde astronomerna få fram de starkaste bevisen hittills att nybildade planeter går i bana kring stjärnan. Planeterna anses vara de första som upptäckts med hjälp av ALMA.

4 juni 2018: Astronomer har med hjälp av teleskopen ALMA och VLT upptäckt att stjärnfabriker i både det unga universum och i en närliggande galax innehåller en mycket högre andel av massiva stjärnor än vad man hittar i lugnare galaxer. Dessa fynd utmanar dagens teorier om hur galaxer utvecklas och förändrar vår förståelse för hur stjärnor – och grundämnen – har skapats under universums historia.

30 maj 2018: Tarantelnebulosan lyser med ett starkt ljus cirka 160 000 ljusår bort och är den mest spektakulära av medlemmarna i det Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår Vintergatan. VLT Survey Telescope vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fotograferat detta område och dess rika omgivningar i stor detalj. Det avslöjar ett kosmiskt landskap av stjärnhopar, glödande gasmoln och de spridda resterna från supernovaexplosioner. Detta är den skarpaste bilden någonsin av detta området.

16 maj 2018: Astronomer har med hjälp av observationer från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) och ESO:s VLT (Very Large Telescope) kunnat fastställa att stjärnor började bildas oväntat tidigt i en mycket avlägsen galax. Upptäckten av det mest avlägsna reserverna av syre i universum tyder på att stjärnbildning i galaxen MACS1149-JD1 – som ligger längre bort än någon annan galax som skådats av ALMA eller VLT – började bara 250 miljoner år efter Stora smällen. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 17 maj 2018.

9 maj 2018: Astronomer har med hjälp av ESO:s undersökt en sällsynt relik från solsystemets barndom. Det internationella forskarlaget fann att det ovanliga Kuiperbältobjektet 2004 EW95 är en kolrik asteroid, den första av sitt slag som bekräftats i solsystemets kalla yttre delar. Den märkliga himlakroppen bildades troligen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, och kastades sedan miljarder kilometer bort från sitt ursprung till ett nytt hem i Kuiperbältet.