Pressmeddelanden

22 juli 2020: Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har tagit den första bilden på en ung sollik stjärna som omkretsas av två jättelika exoplaneter. Bilder på planetsystem med fler än en exoplanet är extremt ovanliga och hittills har astronomer aldrig kunnat observera mer än en planet i omloppsbana kring en sollik stjärna. Observationerna kan hjälpa astronomerna att förstå hur solsystemets planeter har bildats och utvecklats.

30 juni 2020: Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriet Very Large Telescope (VLT) har astronomer upptäckt att en instabil massiv stjärna i en dvärggalax har försvunnit. Forskarna tror att detta kan bero på att den har försvagats, kanske delvis på grund av stoft, eller att den har kollapsat till ett svart hål utan att ha producerat en supernova. “Om det senare är sant kan detta vara den första detektionen av en monsterstjärna som slutar sitt liv på detta sätt”, säger forskarstudenten Andrew Allan vid Trinity College Dublin, Irland.

1 juni 2020: Astronomer har använt Europeiska Sydobservatoriets (ESO) teleskop för att upptäcka jättelika fläckar på extremt heta stjärnor belägna i klotformiga stjärnhopar. Dessa stjärnor plågas inte bara av magnetiska fläckar utan också av extremt energirika utbrott, många miljoner gånger mer energirika än de som sker på solen. Dessa upptäckter som publiceras i dag i Nature Astronomy ger astronomerna en bättre förståelse av dessa märkliga stjärnor och kan bidra till att lösa andra mysterier inom stellarastronomin.

20 maj 2020: Observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (VLT) har avslöjat ett planetsystem under bildande. Kring den unga stjärnan AB Aurigae finns en tät skiva av gas och stoft med en tydlig spiralstruktur och en "knut" som kan markera en planet som håller på att bildas. Detta kan vara det första direkta beviset på pågående planetbildning.

6 maj 2020: Ett forskarlag bestående av astronomer från European Southern Observatory (ESO) och andra institutioner har upptäckt ett svart hål på bara 1000 ljusårs avstånd. Det är närmare något annat svart hål man känner till och bildar ett trekropparssystem som kan ses med blotta ögat. Astronomerna fann indikationer på det svarta hålets existens genom att följa stjärnkompanjonernas rörelser med MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Detta svarta hål kan vara ett av många fler av liknande slag som återstår att hittas i galaxen.

16 april 2020: Observationer med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har för första gången visat att en stjärna i omloppsbana kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum rör sig precis som förutsägs av Einsteins allmänna relativitetsteori. Stjärnan rör sig i en rosettliknande bana, inte en ellips som i Newtons gravitationsteori. Detta efterlängtade resultat var möjligt tack vare allt mer exakta observationer under de senaste 30 åren.

11 mars 2020: Forskare har använt ESO: s Very Large Telescope (VLT) för att observera en extrem exoplanet där de misstänker att det regnar järn. På den ultraheta jätteplanetens dagsida är temperaturen över 2 400 grader Celsius, tillräckligt hett för att förånga metaller. Starka vindar transporterar järnångan till den svalare nattsidan där den kondenserar till järndroppar.

5 mars 2020: Astronomer har nyligen uttryckt oro över hur stora konstellationer med tusentals satelliter kommer att påverka astronomisk forskning. ESO har gjort en vetenskaplig studie av problemet med fokus på hur de kommer att påverka på ESO:s teleskop i visuella och infraröda våglängder. I studien, som nyligen har accepterats för publicering i Astronomy & Astrophysics, ingår 18 satellitkonstellationer under utveckling av bland annat SpaceX, Amazon och OneWeb, med totalt 26 000 satelliter.

14 februari 2020: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att studera den röda superjätten Betelgeuse i Orions stjärnbild, som nu är inne i en historiskt ljussvag fas. Nya bilder visar inte bara att stjärnan blir allt svagare, utan även att dess form har förändrats.

5 februari 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, för att studera ett märkligt gasmoln som har formats vid en dragkamp mellan två stjärnor. En stjärna växte sig så stor att den slukade den andra, vilken i sin tur bromsade in och tvingade den större stjärnan att kasta ut sina yttre gaslager.

15 januari 2020: Fosfor är ett grundämne som är nödvändigt för liv, och som sådant förekommer det i vårt eget DNA och i cellernas membran. Hur det fördes till jorden är dock något av ett mysterium. Astronomer har nu spårat fosfor från stjärnbildningsområden i Vintergatan till kometer i solsystemet genom att kombinera mätningar med ALMA och ESA:s rymdsond Rosetta. Forskningen visar för första gången var molekyler med fosfor bildas, hur ämnet förekommer i kometer och hur en alldeles speciell molekyl kan ha haft en avgörande betydelse för livet på jorden.

19 december 2019: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope för att observera enorma reservoarer av kall gas runt några av de första galaxerna i universum, som vi ser som de såg ut för 12,5 miljarder år sedan. Dessa gashalos utgör en perfekt måltid för de supermassiva svarta hål som finns i galaxernas centra. Matförrådet kan förklara hur dessa enorma svarta hål kunde växa så snabbt under den period som kallas den kosmiska gryningen.

16 december 2019: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har observerat Vintergatans centralregion i extremt hög vinkelupplösning och avslöjat nya detaljer om stjärnbildningen i galaxen. Observationerna har funnit spår av en dramatisk händelse i galaxens historia: en intensiv period med stjärnbildning som resulterade i hundra tusen supernovaexplosioner.

4 december 2019: Astronomer har använt ESO:s Very Large Telescope för att för första gången identifiera en jätteplanet kring en vit dvärgstjärna. Planeten kretsar så nära den vita dvärgen att den intensiva strålningen får planetens atmosfär att förångas och samlas i en gasskiva runt stjärnan. Detta unika system ger en inblick i hur vårt eget solsystem kan komma att utvecklas i en avlägsen framtid.

28 oktober 2019: Med hjälp av SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer avslöjat att asteroiden Hygiea skulle kunna klassas som en dvärgplanet. Hygiea är det fjärde största objektet i asteroidbältet efter Ceres, Pallas, Juno och Vesta. För första gången har bilder av objektet tagits med så hög upplösning att dess yta, form och storlek har kunnat studeras i detalj. Forskarna fann att Hygiea är sfärisk, vilket gör att den kan ersätta Ceres på tronen som solsystemets minsta dvärgplanet.

23 oktober 2019: För första gången har ett nybildat tungt grundämne upptäckts som har bildats i en kollision mellan två neutronstjärnor. Upptäckten gjordes med ESO:s X-shooterinstrument vid Very Large Telescope (VLT) och publiceras i dag i tidskriften Nature. Denna detektion bekräftar att tunga grundämnen kan uppstå när neutronstjärnor smälter samman och ger ett viktigt bidrag till förståelsen av hur kemiska ämnen bildas.

4 oktober 2019: Astronomer har använt radioteleskopet ALMA för att ta en extremt högupplöst bild på två gas- och stoftskivor där unga stjärnor växer till. Dessa cirkumstellära skivor matas med material från en större skiva via filament i ett komplext kringelliknande mönster. Observationerna av detta märkliga fenomen kastar nytt ljus över de tidigaste stadierna i stjärnornas liv och hjälper astronomerna att förstå hur dubbelstjärnor bildas.

26 september 2019: Astronomer har med ESO:s Very Large Telescope för första gången lyckats observera en radioblixt (engelska, Fast Radio Burst) vars signal passerade genom en galaxhalo. Radioblixtarna varar mindre än en millisekund, men observationerna kunde ändå visa att gasen i galaxhalon var oväntat lugn och tunn, och att galaxens magnetfält var oväntat svagt. Astronomerna hoppas kunna använda denna observationsteknik för att utforska halos även kring andra galaxer.

13 september 2019: ESO:s VISTA-teleskop har gett oss en ny fantastisk vy av Stora magellanska molnet, en av våra närmaste galaktiska grannar. VISTA har studerat denna dvärggalax och dess mindre syskon, Lilla magellanska molnet, med en tidigare ouppnådd detaljrikedom. Tack vare studien kan astronomerna undersöka ett stort antal stjärnor och öppnar nya möjligheter att förstå stjärnutveckling, galaktisk dynamik och variabla stjärnor.

7 augusti 2019: Detta färggranna himmelska objekt kallas Måsnebulosan efter dess likhet med en fågel i flykt. Objektet består av stoft, väte, helium och spår av tyngre grundämnen, och är en födelseplats för stjärnor. De fina detaljerna fångades av ESO:s VLT Survey Telescope (VST), ett av de största patrullteleskopen i världen som observerar himlen i synligt ljus.