Pressmeddelanden

5 augusti 2021: Ett forskarlag har använt Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) i Chile för att få ny kunskap om planetsystemet kring en närbelägen stjärna, L98-59, som är snarlikt solsystemet. Bland upptäckterna finns en planet med hälften av Venus massa – den lättaste exoplaneten som har uppmätts med radialhastighetsmetoden – en vattenplanet, samt en planet troligen belägen i stjärnans beboeliga zon.

22 juli 2021: Med hjälp av Atacama Large Millimetre/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer för första gången otvetydigt observerat en skiva kring en planet kring en annan stjärna än solen. Detektionen kommer att ge ny kunskap om hur månar och planeter bildas i unga planetsystem.

16 juli 2021:

16 juni 2021: När Betelgeuse, en ljusstark orange stjärna i stjärnbilden Orion, tappade i ljusstyrka i slutet av 2019 och början av 2020 blev astronomerna överraskade. Ett forskarlag har nu publicerat nya bilder av stjärnans yta, tagna med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) som tydligt visar hur dess ljusstyrka förändrades. Resultaten visar att Betelgeuse delvis skymdes av ett stoftmoln, vilket förklarar stjärnans dramatiska försvagning.

19 maj 2021: En ny studie av belgiska astronomer som har använt data från Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har visat att järn och nickel finns i kometer i solsystemet ut till stora avstånd från solen. En separat studie gjord av en polsk forskargrupp, som också baseras på ESO-data, har visat att nickel också finns i den interstellära kometen 2I/Borisov. Det är första gången som tunga metaller, som normalt förekommer i heta miljöer, har hittats i kalla avlägsna kometers atmosfärer.

27 april 2021: Som en del av ett världsomspännande samarbete har Europeiska rymdorganet ESA:s Test-Bed Telescope 2 (TBT2) nu börjat söka efter och identifiera jordnära objekt som kan bli potentiellt farliga för jorden i framtiden. Teleskopet är byggt för att testa ny teknik och mjukvara och kommer att observera tillsammans med sin tvilling på norra halvklotet.

30 mars 2021: Nya observationer med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) indikerar att kometen 2I/Borisov, det andra interstellära objektet som har upptäckts, är en av de mest ursprungliga som någonsin har observerats. Astronomerna tror att denna komet aldrig tidigare har passerat nära någon stjärna, vilket betyder att den är en relik från det moln av gas och stoft där den bildades.

24 mars 2021: Event Horizon Telescope-konsortiet, som presenterade den första bilden av ett svart hål, har i dag offentliggjort en ny bild av det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen M87 som visar ljusets polarisation. Det är första gången som astronomer har kunnat mäta polarisation, som är en indikation på förekomsten av magnetfält, så nära kanten av ett svart hål. Observationerna är avgörande för att förstå hur energirika jetstrålar bildas i M87, som är belägen på 55 miljoner ljusårs avstånd.

18 mars 2021: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har en grupp astronomer för första gången mätt vindarna i Jupiters atmosfär med direkta metoder. En analys av molekyler som bildades vid kometkollisionen med Jupiter 1994 har avslöjat mycket kraftiga vindar med hastigheter upp till 1450 kilometer i timmen i närheten av Jupiters poler. Vindarna kan utgöra ett extremt meteorologiskt fenomen i solsystemet.

8 mars 2021: Med hjälp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt och detaljstuderat den mest avlägsna radiokällan hittills. Objektet är en så kallad “radiostark” kvasar - ett ljusstarkt objekt med kraftiga jetstrålar som utsänder strålning i radiovåglängder - som är så avlägsen att strålningen har tagit 13 miljarder år att nå oss. Upptäckten kan bidra till viktiga ledtrådar för att förstå förhållandena i det tidiga universum.

25 januari 2021: Med hjälp av en kombination av teleskop, inklusive Very Large Telescope (VLT) vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), har astronomer avslöjat ett system med sex exoplaneter, varav fem är låsta i rytmisk dans kring sin moderstjärna. Forskarna tror att systemet kan ge viktiga ledtrådar till hur planeter, inklusive de i vårt eget solsystem, bildas och utvecklas.

11 januari 2021: Galaxer börjar “dö” när de inte längre kan bilda stjärnor, men det tillfälle när denna process inleds har astronomerna hittills aldrig lyckats se. Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer nu observerat en avlägsen galax i färd med att kasta bort ungefär hälften av sin stjärnbildade gas. Detta sker med en häpnadsväckande hastighet, motsvarande 10 000 solmassor per år, vilket betyder att galaxen i mycket snabb takt förlorar byggmaterialet till nya stjärnor. Forskarlaget tror att denna spektakulära händelse orsakades av en kollision med en annan galax, vilket kan ge ny kunskap om processen.

30 oktober 2020: Denna flyktiga rest av en sedan länge död stjärna är obehagligt lik en dödskalle som svävar i rymden. Dess blodröda detaljer fångades med ESO:s Very Large Telescope (VLT), belägen i Atacamaöknen i de Chilenska Anderna. Den planetariska nebulosan är den första kända som i sitt centrum har ett stjärnsystem med tre kompanjoner.

12 oktober 2020: Med hjälp av teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) och andra observatorier världen över har astronomer observerat en sällsynt ljuskälla som uppstod när en stjärna slets sönder av tidvattenkrafter vid ett supermassivt svart hål. Fenomenet är det närmaste av sitt slag som har upptäckts, på ett avstånd av 215 miljoner ljusår. Forskningsresultaten presenteras i dag i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.

6 oktober 2020: Reinhard Genzel och Andrea Ghez har tilldelats 2020 års Nobelpris i fysik för deras forskning om det supermassiva svarta hålet Sagittarius A* i Vintergatans centrum. Genzel, direktör vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik i Tyskland, och hans forskarlag har utfört observationer av Sagittarius A* under närmare 30 år med flera instrument på teleskop vid Europeiska sydobservatoriet (ESO).

1 oktober 2020: Med ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer funnit sex galaxer nära ett supermassivt svart hål vid en tidpunkt då universum var mindre än en miljard år gammalt. Det är första gången en så tät gruppering har skådats så snart efter Big Bang. Upptäckten ger oss bättre kunskap om hur supermassiva svarta hål, av vilka ett finns i Vintergatans centrum, bildades och växte till så snabbt. Observationen stödjer teorin att svarta hål kan växa snabbt med hjälp av omfattande nätverkslika strukturer med stora mängder gas.

14 september 2020: Ett internationellt forskarlag rapporterade i dag att de har upptäckt en ovanlig molekyl, fosfin, i Venus molntäcke. På jorden produceras denna gas endast industriellt och av mikrober som frodas i syrefria miljöer. Astronomer har spekulerat i årtionden om de högre molnlagren på Venus skulle kunna härbärgera mikrober som kan tolerera mycket hög surhetsgrad. Upptäckten av fosfin skulle kunna indikera utomjordiskt atmosfärsburet liv av detta slag.

3 september 2020: Ett internationellt forskarlag har funnit det första beviset på att multipelstjärnor kan slita sönder sin omgivande planetbildande stoftskiva, förvrida den och bilda snedställda ringar. De nya forskningsresultaten indikerar att exotiska planeter, inte helt olika Tatooine i Stjärnornas krig, kan bildas i skivor runt multipelstjärnor. Resultaten baseras på observationer med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA).

12 augusti 2020: Astronomer har använt Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där Europeiska Sydobservatoriet (ESO) är en partner, för att avslöja en extremt avlägsen och därför mycket ung galax som är förvånansvärt lik vår egen Vintergata. Galaxen ligger så långt bort att ljuset har tagit 12 miljarder år att nå oss: vi ser den som den såg ut när universum bara var 1,4 miljarder år gammalt. Den är också oväntat välstrukturerad, vilket strider mot teorier om att alla tidiga galaxer i det unga universum var turbulenta och instabila. Denna oväntade upptäckt utmanar vår förståelse av hur galaxer bildas och ger ny insikt i universums barndom.

30 juli 2020: Den symmetriska och färggranna planetariska nebulosan NGC 2899 verkar likt en fjäril fladdra fram över den stjärnbeströdda himlen i denna nya bild tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT). Objektet har aldrig tidigare skådats i sådan detaljrikedom.