Pressmeddelanden

16 november 2011: Observationer gjorda med APEX-teleskopet i ljus med våglängd strax under millimetern avslöjar de kalla, stoftrika moln ur vilka stjärnor bildas i Carinanebulosan. Detta våldsamt stjärnbildande komplex är värd för några av vår galax tyngsta stjärnor. Nebulosan är en utmärkt arena för att studera hur dessa unga stjärnor växelverkar med molekylmolnen de skapades från.

11 november 2011: Nya observationer visar att asteroiden Lutetia är ett överblivet fragment av samma ursprungsmaterial som jorden, Venus och Merkurius bildades från. Astronomer har kombinerat data från ESA:s rymdfarkost Rosetta, ESO:s teleskop NTT och teleskop tillhörande NASA. De upptäckte att asteroidens egenskaper var mycket lika de hos en ovanlig typ av meteoriter som hittats på jorden och som troligen bildats i solsystemets inre delar. Lutetia måste vid någon tidpunkt ha flyttat ut till sin nuvarande position i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter.

2 november 2011: Ett internationellt astronomteam har använt det kortvariga men intensiva ljuset från en avlägsen gammablixt för att undersöka vad avlägsna galaxer innehåller. Observationerna, gjorda med ESO:s jätteteleskop VLT, bjöd på en överraskning. De har visat upp två galaxer i det unga universum som har ett rikare innehåll av tunga grundämnen än solen. De två galaxerna kan vara i färd med att smälta samman. Sådana händelser i universums barndom kommer att orsaka att mängder av nya stjärnor bildas, och kan själva vara just det som utlöser gammablixtar.

26 oktober 2011: Astronomer har för första gången lyckats noggrant mäta den avlägsna dvärgplaneten Eris diameter. Mätningen kunde göras tack vare att den i slutet av 2010 passerade framför en ljussvag stjärna. Händelsen observerades av teleskop i Chile, bland andra det belgiska TRAPPIST-teleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium. Observationerna visar att Eris storleksmässigt är i det närmaste en identisk tvilling till Pluto. Eris förefaller dessutom ha en högreflekterande yta. Det pekar på att dvärgplaneten är helt täckt av ett tunt islager, antagligen en frusen atmosfär. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 27 oktober.

19 oktober 2011: Två nyupptäckta klothopar har lagts till på listan över de bara 158 kända klotformiga stjärnhopar i Vintergatan. De upptäcktes i nya bilder som tagits med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA som en del av ett projekt som kallas VVV. Kartläggningen har även upptäckt den första stjärnhopen som ligger långt bortom Vintergatans centrum. Dess ljus har färdats rakt igenom gasen och stoftet i Vintergatans hjärta innan det når oss.

17 oktober 2011: På lördagen den 15 oktober öppnade Europeiska sydobservatoriet portarna till huvudkontoret i Garching utanför München för allmänheten. Under dagen fick tusentals besökare själva bygga en modell i skala 1:1 av spegeln för världens just nu största planerade teleskop, E-ELT (European Extremely Large Telescope). Besökarna fick även uppleva andra sidor av ESO:s arbete.

13 oktober 2011: Vid en ceremoni idag i Santiago skrev Chiles utrikesminister, Alfredo Moreno, och ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw på ett avtal som rör jätteteleskopet E-ELT (European Extremely Large Telescope). I avtalet mellan ESO och den chilenska regeringen ingår en donation av mark till teleskopet, samt en långsiktig koncession som innebär etableringen av ett skyddat område runt omkring teleskopet och stöd från Chiles regering för inrättandet av E-ELT.

12 oktober 2011: Forskare har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att göra flera nedslag i tiden då universum blev genomskinligt för ultraviolett ljus. Denna korta men dramatiska fas i den kosmiska historien, som ägde rum för cirka 13 miljarder år sedan, kallas återjoniseringens tidsålder. Genom att studera några av de mest avlägsna galaxerna som någonsin upptäckts kunde forskarna för första gången upprätta en tidslinje för återjoniseringen. De kunde dessutom bevisa att denna fas måste ha varit kortare än vad astronomer tidigare har trott.

3 oktober 2011: Det är det mest komplicerade markbaserade astronomiska observatorium som människan någonsin byggt, och nu har ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) officiellt öppnats för astronomer. Teleskopets första publicerade bild har tagits innan teleskopet är färdigbyggt. Ändå låter den oss se universum på ett sätt som teleskop för synligt och infrarött ljus inte kan. Tusentals forskare runt om i världen har konkurrerat om att bli bland de få som först får använda detta nya astronomiska verktyg. Målet: att utforska några av de mörkaste, kallaste, mest avlägsna och gömda hemligheterna i kosmos.

28 september 2011: Astronomer har använt ESO:s jätteteleskop VLT för att avbilda en kolossal stjärna: en gul hyperjätte. Sådana stjärnor är bland de mest ovanliga som finns i universum. Den nya bilden är den bästa som någonsin tagits av den här typen av stjärna. För första gången kan man att se att hyperjätten i mitten är omgiven av ett väldigt dubbelskal av stoft. Stjärnan med sina skal liknar en äggvita runt sin gula. Därför har astronomerna gett den smeknamnet Stekt ägg-nebulosan (“Fried Egg Nebula” på engelska).

21 september 2011: I en ny bild från vidvinkelkameran WFI på ESO/MPG:s 2,2-metersteleskop visas Lambda Centauri-nebulosan: ett moln av glödande vätgas och nyfödda stjärnor i stjärnbilden Kentauren. Nebulosan, med beteckningen IC 2944, kallas ibland för “Running Chicken Nebula” på grund av den fågellika skepnad som en del tycker sig ana i dess mest ljusstarka region.

12 september 2011: Astronomer som har använt ESO:s världsledande exoplanetjägare, instrumentet HARPS, avslöjar idag nya fynd. De har upptäckt fler än 50 nya exoplaneter: bland dem 16 så kallade superjordar, varav en med omloppsbana vid randen av sin stjärnas beboeliga zon. Teamet har även studerat egenskaperna hos alla de planeter som HARPS hittills upptäckt. De finner att ungefär 40% av stjärnor som liknar solen har åtminstone en planet som är lättare än Saturnus.

7 september 2011: Den uppseendeväckande vyn mot stjärnhopen NGC 2100 har fångats på bild av ESO:s teleskop NTT (“New Technology Telescope”). Den ljusstarka, så kallade öppna stjärnhopen är ungefär 15 miljoner år gammal och är belägen i det Stora magellanska molnet, en nära granne och satellitgalax till Vintergatan. Runt omkring hopen glöder gas som tillhör den närbelägna Tarantelnebulosan.

31 augusti 2011: Ett team av europeiska astronomer har med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT hittat en stjärna i Vintergatan som många forskare inte trodde kunde finnas. Stjärnan består nästan uteslutande av väte och helium, upptäckte astronomerna, med uppseendeväckande små mängder av andra grundämnen. Enligt en allmänt accepterad teori för hur stjärnor bildas placerar dess märkliga sammansättning stjärnan i ett “förbjudet område”. Enligt teorin borde en sådan stjärna aldrig ha kunnat bildas. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Nature den 1 september.

24 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har tagit denna effektfulla bild av ett vackert men säreget par av galaxer med smeknamnet Ögonen. Den större av de två, NGC 4438, har en gång i tiden varit en spiralgalax men har blivit deformerad av kollisioner med andra galaxer under de senaste två-trehundra miljoner åren. Den här bilden är den första som släppts från ESO:s ”Cosmic Gems”-program. I detta projekt har ESO öronmärkt observationstid till att ta bilder som kan väcka allmänhetens intresse.

17 augusti 2011: ESO:s jätteteleskop VLT har avslöjat kraftkällan för ett ovanligt, vidsträckt moln av glödande gas i det tidiga universum. Den gigantiska gasklumpen, en så kallad Lyman-alfa-blobb, är en av de största enskilda himlakroppar vi känner till. De nya observationerna visar att molnets kraftkälla måste vara galaxer som är inbäddande inuti det. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 18 augusti.

10 augusti 2011: Den här nya bilden från ESO:s jätteteleskop VLT visar NGC 3521, en spiralgalax på ett avstånd av ungefär 35 miljoner ljusår från oss i stjärnbilden Lejonet. Den spektakulära galaxen är runt 50 000 ljusår tvärs över och har en ljusstark, kompakt kärna, omgiven av ett detaljrikt spiralmönster.

3 augusti 2011: Med data från kartläggningsteleskopet VISTA vid ESO:s Paranalobservatorium har ett internationellt astronomteam upptäckt 96 nya öppna stjärnhopar, gömda bakom stoftslöjor i Vintergatan. Dessa mycket små och ljussvaga objekt var osynliga för tidigare kartläggningsprojekt. Men de kunde inte komma undan den genomträngande blicken hos världens största kartläggningsteleskop och dess känsliga detektorer för infrarött ljus. Aldrig tidigare har så många nya ljussvaga och små stjärnhopar hittats på en och samma gång.

28 juli 2011: Den första europeiska antennen i ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har nått nya höjder. Den 27 juli 2011 transporterades den till observatoriets drift- och uppställningsplats (Array Operations Site, AOS). Tolvmetersantennen anlände därmed till slutdestinationen Chajnantor, 5000 meter över havet, där den nu har sällskap av antenner från andra internationella partner i ALMA-projektet. Det totala antalet antenner uppgår nu till 16.

27 juli 2011: En triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Lejonet framträder i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium. För astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.