Pressmeddelanden

6 september 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer detekterat magnetfältet kring en galax som ligger så långt bort att ljuset tagit 11 miljarder år att nå oss, vilket innebär att vi ser galaxen som den såg ut när universum var endast 2,5 miljarder år gammalt. Resultatet ger astronomerna viktiga ledtrådar till hur magnetfält kring galaxer som vår egen Vintergata bildades.

30 augusti 2023: Genom en omfattande observationskampanj med tolv teleskop på marken och i rymden, inklusive tre av Europeiska sydobservatoriets (ESO) anläggningar, har astronomer lyckats förstå det märkliga beteendet hos en pulsar, en extremt snabbt roterande död stjärna. Det underliga objektet växlar mellan mycket snabbt mellan två ljusstyrkelägen, en process som hittills inte har kunnat förklaras. Men nu har astronomer funnit att plötsliga utkast av material från pulsaren under mycket korta tidsperioder orsakar det märkliga beteendet.

24 augusti 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) har astronomer observerat en stor mörk fläck i Neptunus atmosfär, med en oväntad ljus fläck som följeslagare. Det är första gången en mörk fläck har observerats på planeten med ett teleskop på jorden. Dessa kortlivade fenomen i Neptunus blå atmosfär är ett mysterium för astronomerna, och de nya resultaten ger ytterligare ledtrådar till deras egenskaper och ursprung.

17 augusti 2023: Magnetarerna är de starkaste magneterna i universum. Dessa supertäta, döda stjärnor med extremt starka magnetfält finns i hela galaxen, men astronomerna förstår inte exakt hur de bildas. Nu har forskare med hjälp av teleskop runt hela jorden, däribland anläggningarna vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), undersökt en levande stjärna som troligen kommer att utvecklas till en magnetar. Därmed har en ny typ av stjärna upptäckts – massiva magnetiska heliumstjärnor – som hjälper oss att förstå magnetarernas ursprung.

25 juli 2023: En ny spektakulär bild som släpptes i dag av Europeiska sydobservatoriet (ESO) ger oss en inblick i hur planeter lika massiva som Jupiter kan bildas. Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT) och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer detekterat stora stoftansamlingar nära en ung stjärna, som kan komma att kollapsa till jätteplaneter.

19 juli 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer möjligen hittat ett “syskon” till en planet som kretsar kring en avlägsen stjärna. Forskarna har identifierat ett moln med material som eventuellt delar samma bana som planeten och som kan vara byggmaterial till en ny planet eller resterna kring en planet som redan bildats. Om denna upptäckt bekräftas kan det vara det starkaste beviset hittills för att två planeter kan dela samma bana.

11 juli 2023:

27 juni 2023: Detta moln av orange och rött är en del av nebulosan Sh2-284 som här ses i spektakulär detaljrikedom med hjälp av data från VLT Survey Telescope, som European Southern Observatory (ESO) är värd för. Denna nebulosa rymmer mängder av unga stjärnor som bildats i täta områden av gas och stoft. I nebulosans form kanske du kan urskilja ansiktet på en katt som ler mot oss från himlen.

16 maj 2023: BlackGEM-nätverket, som består av tre nya teleskop placerade vid ESO:s La Sillaobservatorium, har påbörjat sina observationer. Teleskopen kommer att söka efter kosmiska fenomen på södra stjärnhimlen som producerar gravitationsvågor, som när neutronstjärnor och svarta hål smälter samman.

11 maj 2023: Med hjälp av ESO:s VISTA-teleskop (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) har astronomer skapat en enorm infraröd atlas över fem närbelägna stjärnbildningsområden genom att sätta samman över en miljon bilder. Mosaikerna avslöjar unga stjärnor som bildas, inbäddade i täta moln av stoft. Tack vare dessa observationer har astronomerna fått tillgång ett unikt verktyg för att förstå hur stjärnor föds.

3 maj 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har astronomer för första gången funnit spåren av de första stjärnorna som exploderade i universum. De upptäckte tre avlägsna gasmoln vars kemiska sammansättning överensstämmer med den som förväntas efter de första stjärnexplosionerna. Dessa resultat tar oss ett steg närmare förståelsen av de första stjärnorna som bildades efter Big Bang.

26 april 2023: För första gången har astronomer fångat ett svart hål och en energirik jetstråle som kastas ut från det på samma bild. Det svarta hålet är beläget i galaxen Messier 87 och observerades 2018 med teleskop i Global Millimetre VLBI Array (GMVA), Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, och Greenland Telescope (GLT). Tack vare den nya bilden kan astronomerna förstå hur svarta hål kan skapa jetstrålar av detta slag.

29 mars 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), där ESO är en partner, har astronomer upptäckt en stor reservoar av het gas i galaxhopen kring Spindelvävsgalaxen – den mest avlägsna upptäckten hittills av het gas av detta slag. Galaxhopar tillhör de största kända objekten i universum och detta resultat, som publiceras i dag i Nature, avslöjar hur tidigt dessa strukturer började bildas.

21 mars 2023: Med hjälp av ESO:s Very Large Telescope har två forskarlag observerat följderna av kollisionen mellan NASA:s rymdsond DART (Double Asteroid Redirection Test) och asteroiden Dimorphos. Detta kontrollerade nedslag var en test för att skydda vår egen planet, men gav också astronomerna unika möjligheter att lära sig mer om asteroidens sammansättning från det utkastade materialet.

8 mars 2023: Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer upptäckt vatten i gasform i den planetbildande skivan kring stjärnan V883 Orionis. Detta vatten bär på ett kemiskt fingeravtryck som visar vattnets resa från stjärnbildande gasmoln till planeter, och stödjer teorin att vattnet på jorden är äldre än solen.

4 januari 2023: Myriader av stjärnor avslöjas i nebulosan Sh2-54 i denna nya infraröda bild tagen med VISTA-teleskopet (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile. Nebulosan är ett stjärnbildningsområde i stjärnbilden Ormen.

30 november 2022: Tidigare i år fick astronomer vid Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) ett larm om att en ovanlig ljuskälla hade upptäckts av ett kartläggningsteleskop. VLT, liksom många andra teleskop, dirigerades snabbt om till den det nya objektet: ett supermassivt svart hål i en avlägsen galax som slukade en stjärna och kastade ut resterna i en jetstråle. Med data från VLT kunde man beräkna att detta var det mest avlägsna fenomenet av sitt slag som hade observerats. Eftersom jetstrålen pekade i riktning mot jorden var det också första gången som detta fenomen kunde observeras i synligt ljus, vilket öppnar upp nya möjligheter att detektera extrema händelser av detta slag.

10 november 2022: Under de senaste 60 åren har Europeiska sydobservatoriet (ESO) gjort det möjligt för forskare från hela världen att upptäcka universums hemligheter. Vi uppmärksammar denna milstolpe genom en ny fantastisk bild på Konnebulosan, en födelseplats för stjärnor tagen med ESO:s Very Large Telescope.

31 oktober 2022: Ett gyttrigt spindelnät, magiska drakar eller spår efter vandrande spöken? Vad ser du i denna bild av supernovaresten i Seglet? Dessa efemära färger och former är resterna av en enorm stjärna, fångade i utsökta detaljrikedom med VLT Survey telescope vid Europeiska sydobservatoriet (ESO) i Chile.

13 oktober 2022: Med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt det tyngsta grundämnet hittills i en exoplanetatmosfär - barium. Upptäckten av barium på höga altituder i atmosfärerna på de ultraheta gasjättarna WASP-76 b och WASP-121 b var oväntad. Denna upptäckt reser många frågor om hur dessa planeters exotiska atmosfärer ser ut.