Pressmeddelanden

12 september 2013: Två forskarteam har med hjälp av data från ESO:s teleskop skapat den bästa tredimensionella kartan hittills över Vintergatans centrala delar. De har upptäckt att sedda från vissa vinklar bildar dessa inre områden en form som påminner om en jordnöt eller bokstaven X. Den märkliga formen har också kartlagts med publika data från ESO:s kartläggningsteleskop VISTA tillsammans med mätningar av rörelserna hos hundratals mycket ljussvaga stjärnor i galaxens centrala bula.

4 september 2013: Astronomer har använt ESO:s New Technology Telescope (NTT) och NASA/ESA:s Hubbleteleskop för att utforska över 100 planetariska nebulosor i Vintergatans centrala bula. De har kommit fram till att fjärilsformade planetariska nebulosor är inriktade på ett mystiskt sätt - ett överraskande resultat eftersom de har olika historier och varierande egenskaper.

28 augusti 2013: Ett internationellt astronomteam lett av astronomer i Brasilien har använt ESO:s Very Large Telescope för att identifiera och studera den äldsta soltvilling man hittills upptäckt. Stjärnan HIP 102152 ligger 250 ljusår från jorden och liknar solen ännu mer än någon annan soltvilling - förutom att den är nästan fyra miljarder år äldre. Denna äldre, men annars nästan identiska, tvilling ger oss en möjlighet utan motstycke att se hur solen kommer att se ut när den åldras. De nya observationerna ger också en viktig första länk mellan en stjärnas ålder och dess halt av grundämnet litium, samt antyder att HIP 102152 kan omges av steniga planeter.

20 augusti 2013: Astronomer har använt teleskopet ALMA för att ta en närbild av material som strömmar ut från en nyfödd stjärna. Genom att titta på lysande koloxidmolekyler i ett objekt som kallas Herbig-Haro 46/47 har de upptäckt att dess jetstrålar är ännu mer energiska än vad man tidigare trott. De nya, mycket detaljerade bilderna visar dessutom upp en ny, tidigare helt okänd jetstråle som pekar i en helt annan riktning.

7 augusti 2013: I Vintergatans granngalax Stora Magellanska molnet har ESO:s Very Large Telescope fotograferat ett spännande område där stjärnor bildas. Den här skarpa bilden visar upp två mycket olika lysande gasmoln: det rödaktiga NGC 2014 och dess blå granne NGC 2020. Även om de är väldigt olika har de båda formats av kraftfulla stjärnvindar från heta, nyfödda stjärnor i närheten som strålar in i gasen och gör att den lyser starkt.

24 juli 2013: Nya observationer med teleskopet ALMA i Chile visar upp gigantiska utflöden av molekylrik gas från den närliggande Bildhuggargalaxen. De dramatiska bilderna kan förklara varför mycket stora galaxer är sällsynta i universum och ger astronomer den bästa bilden hittills av en dramatisk process: gas slängs ut från områden där en galax bildar nya stjärnor, och därmed berövas nya generationer stjärnor på det bränsle de skulle behöva för att bildas och växa. Studien publiceras i tidskriften Nature den 25 juli 2013.

18 juli 2013: För första gången har astronomer observerat snögränsen i ett ungt och avlägset solsystem. Denna gräns, som ligger i skivan som omger den solliknande stjärnan TW Hydrae, lovar att berätta mer om för oss om hur planeter och kometer bildas, vad som bestämmer deras innehåll, och till och med vårt eget solsystems historia. Resultaten publiceras idag i Science Express.

17 juli 2013: Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope visar för första gången ett gasmoln som dras sönder av det supertunga svarta hålet i Vintergatans mitt. Molnet är nu så utdraget att dess främre del redan har passerat förbi det svarta hålet och färdas iväg från det med en hastighet större än 10 miljoner kilometer i timmen, medan dess svans fortfarande faller emot det.

10 juli 2013: Nya observationer med Atacama Large Millimeter/submillimeter Arrray (ALMA) har gett forskare den hittills bästa bilden av en monsterstjärna som håller på att bildas inuti ett mörkt moln. Astronomer har upptäckt en stjärnlivmoder som är över 500 gånger tyngre än solen - den största man hittat i Vintergatan - och som dessutom håller på att växa. Inuti molnet äter en ännu ofödd stjärna glupskt av materialet som rör sig inåt. Här, tror forskarna, kommer det att födas en stjärna med en massa som kan vara hela 100 gånger solens.

4 juli 2013: En avlägsen galax som ivrigt mumsar i sig gas från sin närhet har upptäckts med hjälp av ESO:s jätteteleskop VLT. Astronomer har sett gas som faller inåt mot galaxen och skapar ett flöde som inte bara ger upphov till nya stjärnor, utan även driver galaxens rotation. Detta är det bästa direkta beviset hittills till stöd för teorin om att galaxer drar till sig och förtär material i sin närhet för att växa och bilda fler stjärnor. Forskningsresultaten publiceras den 5 juli 2013 i tidskriften Science.

1 juli 2013: Den nya 3D-filmen Hidden Universe (svensk titel Universums hemligheter) släpps nu i IMAX-salonger och storformatbiografer över hela världen, med världspremiärer den 28 juni 2013 på Great Lakes Science Center i Cleveland, Ohio, USA och den 29 juni på Tycho Brahe-planetariet i Köpenhamn. Filmen visar världens mest avancerade teleskop i högupplösta bildserier, hypnotiserande tredimensionella modeller av olika himlaobjekt, och en tredimensionell simulering av universums utveckling.

25 juni 2013: Ett astronomteam har kombinerat nya observationer av Gliese 667C med redan existerande data från instrumentet HARPS på ESO:s 3,6-metersteleskop i Chile, och hittat ett system med åtminstone sex planeter. Tre av dessa är superjordar som ligger i området kring stjärnan där flytande vatten kan finnas, vilket är flest hittills, och gör att de är möjliga kandidater för att ha liv. Detta är det första system som har en fullpackad sådan beboelig zon.

20 juni 2013: ESO:s Very Large Telescope Interferometer har gjort de hittills mest detaljerade observationerna av stoftet omkring det svarta hålet i mitten av en aktiv galax. Man förväntade sig att allt stoft skulle vara samlat i en munkformad torus omkring det svarta hålet, men observationerna visar att en hel del finns också över och under torusen. Stoftet kastas också ut från det svarta hålet som en kall vind – ett oväntat fynd som utmanar dagens teorier och som kan lära oss mer om hur supertunga svarta hål utvecklats och växelverkar med sin omgivning.

12 juni 2013: Astronomer har upptäckt en ny slags pulserande stjärna, med hjälp av det schweiziska 1,2-metersteleskopet vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Upptäckten baseras på de otroligt små skillnader ljusstyrka man sett hos stjärnorna i en stjärnhop. Observationerna avslöjar tidigare okända egenskaper hos dessa stjärnor som går emot dagens teorier och ger upphov till frågor om variationernas ursprung.

6 juni 2013: Med det nya teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har astronomer avbildat ett område omkring en ung stjärna där stoftpartiklar kan växa sig större genom att packa ihop sig. Det är första gången en sådan så kallad stoftfälla har otvetydigt observerats och modellerats. Upptäckten löser ett långvarigt mysterium om hur partiklarna av stoft och damm som samlas i skivor runt stjärnor kan växa sig större och bilda kometer, planeter och andra steniga kroppar. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Science den 7 juni 2013.

3 juni 2013: Med ESO:s jätteteleskop VLT har ett team av astronomer tagit en bild av en ljussvag himlakropp som rör sig nära en ljusstark stjärna. Dess massa uppskattas vara fyra till fem gånger Jupiters, vilket betyder att den kan vara den lättaste planeten hittills utanför vårt solsystem som kunnat avbildas direkt. Upptäckten är ett viktigt bidrag till vår förståelse av hur planetsystem bildas och utvecklas.

29 maj 2013: Astronomer förväntar sig att stjärnor som solen kommer att kasta ut en stor del av materialet i sina utkanter när de närmar sig livets slut. Men nya observationer av en gigantisk stjärnhop gjorda med ESO:s Very Large Telescope visar att de flesta stjärnor – mot alla förväntningar – aldrig ens når denna fas i sin utveckling. Det internationella teamet bakom observationerna fann också att halten av grundämnet natrium i stjärnorna var en perfekt indikation för att förutspå hur stjärnorna dör.

23 maj 2013: ESO firar 15 år av jätteteleskopet VLT (Very Large Telescope), världens mest avancerade teleskop för synligt ljus - med den här spektakulära nya bilden. Här svävar silhuetterna av täta, mörka stoftmoln framför ett rosaskimrande töcken av gas som astronomer kallar IC 2944. Likt droppar av bläck i en jordgubbscocktail, har de märkliga mörka molnen fått sina oregelbundna former av den kraftiga strålningen från stjärnorna i närheten.

15 maj 2013: I den här dramatiska bilden ser kosmiska stoftmoln i stjärnbilden Orion ut att bilda ett glödande band i himlen. Den brandgula färgen representerar det svaga ljuset från små, kalla stoftkorn i rymden mellan stjärnorna. Ljuset har alldeles för lång våglängd för att våra ögon skulle kunna se det men har här avbildats av teleskopet APEX (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile, som drivs av ESO.

2 maj 2013: En ny, dramatisk bild, tagen med det danska 1,54-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium, fångar ett område i rymden som kallas NGC 6559. Den visar upp den anarki som härjar där stjärnor bildas inuti ett interstellärt moln.