Pressmeddelanden

12 mars 2014: ESO:s Very Large Telescope Interferometer har upptäckt den största kända gula stjärnan. Den är också en av de tio största stjärnorna som har upptäckts hittills. Hyperjätten, som har en diameter på mer än 1300 gånger solens, ingår också i ett dubbelstjärnesystem, där den andra stjärnan ligger så nära att de nuddar vid varandra. Observationer från de senaste sextio åren, där vissa gjorts av amatörastronomer, visar också att denna ovanliga och anmärkningsvärda himlakropp förändras fort. Troligen genomgår den nu en mycket kort livsfas.

6 mars 2014: En grupp astronomer meddelar idag att de med hjälp av ALMA-teleskopet (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i norra Chile har upptäckt en oväntad klump av kolmonoxidgas i den stoftrika skivan runt stjärnan Beta Pictoris. Upptäckten är överraskande, eftersom man tror att molekylerna i sådan gas borde brytas sönder av stjärnans strålning. Någonting måste se till att gasen fortlöpande ersätts med ny gas. Troligen kan upprepade krockar mellan små isiga himlakroppar som kometer ligga bakom detta.

5 mars 2014: Ett nyskapande instrument som heter MUSE (Multi Unit Spectroscopic Explorer) har installerats på ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid Paranalobservatoriet i norra Chile. MUSE har observerat avlägsna galaxer, ljusstarka stjärnor och andra testobjekt under en första omgång mycket lyckade observationer.

19 februari 2014: En ny bild från ESO:s La Silla-observatorium i Chile visar den ljusstarka stjärnhopen Messier 7. Den kan lätt ses med blotta ögat i närheten av svansen på stjärnbilden Skorpionen, och är en av de tydligast framträdande öppna stjärnhoparna på stjärnhimlen. Detta gör den till ett viktigt forskningsobjekt för astronomer.

5 februari 2014: ESO:s teleskop NTT (New Technology Telescope) har använts för att hitta de första bevisen för att asteroider kan ha en mycket varierad inre struktur. Med hjälp av oerhört precisa mätningar har astronomer upptäckt att de olika delarna av asteroiden Itokawa har olika täthet. Kunskap om vad som finns under en asteroids yta avslöjar inte bara hemligheter om hur den har bildats. Den berättar även om vad som händer när himlakroppar kolliderar i solsystemet, och ger på så sätt ledtrådar om hur planeter bildas.

29 januari 2014: ESO:s Very Large Telescope har använts för att skapa den första kartan någonsin av vädret på ytan av den bruna dvärg som ligger närmast jorden. Ett internationellt team har gjort ett diagram över mörka och ljusa områden på WISE J104915.57-531906.1B, som även har det informella namnet Luhman 16B. Den är en av de två nyligen upptäckta bruna dvärgar som utgör ett par bara sex ljusår från solen. De nya resultaten publiceras i det senaste numret av Nature som kommer ut 30 januari 2014.

22 januari 2014: Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har tagit den här nya och djupt detaljerade bilden av Lagunnebulosan. I detta vidsträckta moln av gas och stoft bildas intensivt ljusstarka unga stjärnor, och här finns även flera unga stjärnhopar. Bilden är bara en liten del av en av de nu pågående elva allmänt tillgängliga kartläggningarna av himlen med ESO-teleskop. Tillsammans förser de världens astronomer med ett enormt arv av offentlig data.

15 januari 2014: Astronomer har använt ESO:s planetjägare HARPS i Chile tillsammans med andra teleskop över hela världen och upptäckt tre planeter i omloppsbana runt stjärnor i stjärnhopen Messier 67. Trots att mer än tusen planeter utanför solsystemet har bekräftats som upptäckta så har bara en handfull av dessa hittats i stjärnhopar. Det är dessutom anmärkningsvärt att en av dessa nya exoplaneter kretsar kring en stjärna som är en ovanlig soltvilling – en stjärna som är nästan identisk med solen i alla avseenden.

6 januari 2014: Nya observationer med teleskopet ALMA har för första gången fångat resterna efter en ung supernova och visat att de är proppfulla av nybildat stjärnstoft. Mängden stoft och damm kan förklara galaxers ibland dammiga och dunkla utseende – om nu kornen kan klara den farliga resan ut i den interstellära rymden.

5 december 2013: Den 4 december 2013 vid ESO:s högkvarter i Garching utanför München i Tyskland hölls en officiell invigningsceremoni för kontorsbyggnadens nya utbyggnad. Vid firandet deltog medlemmar i ESO:s råd, lokala myndigheter, arkitekterna Auer+Weber+Assoziierte, byggherren BAM Deutschland AG samt ESO:s ledning.

3 december 2013: ESO har fått en donation i form av ett planetarium och besökscentrum som ska byggas vid platsen för dess huvudkontor i Garching utanför München, Tyskland. Centret kommer att vara en storslagen uppvisning av astronomi för allmänheten. Detta blir möjligt tack vare Klaus Tschira-stiftelsen, som har erbjudit sig att till fullo bekosta bygget.

27 november 2013: Det Stora Magellanska molnet är en av våra närmaste granngalaxer. Astronomer har nu använt kraften hos ESO:s Very Large Telescope för att utforska en av dess mindre kända områden. Den här nya bilden visar gas- och stoftmoln där nya stjärnor håller på att födas, vilka ger upphov till molnens underliga former. Men på bilden ser vi också effekten av stjärnors död - stråk som bildas av supernovaexplosioner.

13 november 2013: Astronomer på ESO har tagit den bästa bilden hittills av de underliga molnen omkring stjärnhopen NGC 3572. Den här nya bilden visar hur detta gas- och stoftmoln har formats de unga stjärnornas vindar till konstiga bubblor, bågar och former som kallas elefantsnablar. De starkast lysande stjärnorna i den här hopen är mycket tyngre än solen och deras liv kommer att sluta med att de exploderar som supernovor.

6 november 2013: Idag för 50 år sedan började ett mycket fruktsamt samarbete mellan ESO och Chile. Samarbetet har gjort att både europeisk och chilensk astronomi har kunnat skjuta gränserna för vetenskap, teknologi och kultur framåt mot framtiden.

28 oktober 2013: Sebastián Piñera, Chiles president, lämnade igår över de nyligen underskrivna juridiska dokumenten som intygar att den chilenska staten lämnar över marken kring Cerro Armazones till ESO. Överlämnandet skedde vid en ceremoni som hölls igår vid ESO:s Paranalobservatorium i den chilenska Atacamaöknen. Cerro Armazones, en bergstopp 3060 meter över havet som ligger ungefär 20 kilometer från ESO:s jätteteleskop VLT på Cerro Paranal, kommer att bli hem för det framtida E-ELT (European Extremely Large Telescope).

16 oktober 2013: Två internationella astronomteam har utnyttjat kraften hos Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) för att studera jetstrålar från supertunga svarta hål i mitten av galaxer, och för att observera hur de påverkar deras omgivning. Det ena forskarlaget har tagit den bästa bilden hittills av den molekylära gasen omkring ett relativt närbeläget och lugnt svart hål. Det andra teamet har fått en oväntad titt på hur en kraftfull jetstråle skjuts ut från området alldeles intill ett avlägset svart hål.

9 oktober 2013: ESO:s teleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en spektakulär och detaljerad bild av Toby jug-nebulosan, ett moln av gas, stoft och damm som omger en röd jättestjärna. Bilden visar nebulosans karaktäristiska form, vilken den fått sitt namn från, och liknar en liten kanna med ett handtag.

1 oktober 2013: Den sista antennen till ALMA-projektet (ALMA – Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har just lämnats över till observatoriet. Parabolen, med 12 meters diameter, har tillverkats av det europeiska konsortiet AEM, och leveransen betyder att alla 25 europeiska antenner har överlämnats – det största kontraktet hittills för ESO.

25 september 2013: Ett nytt instrument som kallas ArTeMiS har med framgång installerats på APEX – Atacama Pathfinder Experiment. APEX är ett 12-metersteleskop som ligger på hög höjd i Atacamaöknen, och som observerar millimeter och submillimetervågor – mellan infrarött ljus och radiovågor i det elektromagnetiska spektret – ett värdefullt redskap som låter astronomerna kika in i universums kallaste områden. Den nya kameran har redan tagit en spektakulär och detaljerad bild på nebulosan NGC 6334, även känd som Kattassnebulosan.

18 september 2013: Det glödande gasmolnet i den här nya bilden är en stjärnbarnkammare som kallas Räknebulosan. Bilden är tagen med kartläggningsteleskopet VST vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, och är antagligen den skarpaste bilden som någonsin tagits av detta objekt. Klumpar av heta nyfödda stjärnor är belägna mellan molnen som utgör nebulosan.