Pressmeddelanden

15 juni 2016: Den organiska molekylen metylalkohol (metanol) har upptäckts av ALMA (Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array) i den protoplanetära skivan runt stjärnan TW Hydrae. Det är första gången som denna förening upptäckts i en skiva där unga planeter håller på att bildas. Metanol är den hittills enda komplexa organiska molekyl som upptäckts i skivor och som entydigt har ett isigt ursprung. Upptäckten hjälper astronomer att förstå de kemiska processer som pågår när planetsystem föds och som slutligen leder till att ingredienserna för liv skapas.

8 juni 2016: En internationell grupp av astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) bevittnat ett kosmiskt väder som man aldrig tidigare skådat – en hop av stora intergalaktiska gasmoln regnar ner mot det supermassiva svarta hålet i mitten av en enorm galax som ligger en miljard ljusår från jorden. Forskningsresultaten publiceras i tidsskriften Nature den 9 juni 2016.

25 maj 2016: Vid en ceremoni i Garching utanför München, Tyskland, den 25 maj 2016, skrev ESO på ett kontrakt med ACe-konsortiet, som består av Astaldi, Cimolai och underleverantören EIE Group, för byggandet av kupolen och teleskopstrukturen för European Extremely Large Telescope (E-ELT). Detta är det största kontraktet som ESO hittills tilldelat och också det största kontraktet för markbaserad astronomi. Vid detta tillfälle avslöjades också byggnadsdesignen för E-ELT. Byggandet av kupolen och teleskopstrukturen kommer nu att påbörjas.

18 maj 2016: I den här bilden från ESO:s Very Large Telescope (VLT) lyser nybildade, bländande blåa stjärnor upp gasen ur vilken de nyligen föddes. Resultatet är en slående färgglad emissionsnebulosa, som går under beteckningen LHA 120-N55, i vilken stjärnorna pryds av en mantel av glödande gas. Astronomer studerar dessa vackra uppvisningar för att lära sig mer om förhållandena där nya stjärnor bildas och utvecklas.

2 maj 2016: Med hjälp av teleskopet TRAPPIST vid ESO:s La Silla-observatorium har astronomer upptäckt tre planeter som kretsar kring en ultrasval dvärgstjärna bara 40 ljusår från jorden. Dessa världar, som är jämförbara med Venus och jorden i både storlek och temperatur, är de bästa målen hittills för forskare som söker efter liv utanför solsystemet. De är också de första planeterna som hittats hos en sådan pytteliten och ljussvag stjärna. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 2 maj 2016.

29 april 2016: Astronomer har upptäckt en unik himlakropp som ser ut att ha sitt ursprung i material från det inre solsystemet då jorden bildades, och som under miljarder år bevarats i Oorts kometmoln. Observationer med ESO:s Very Large Telescope och Canada France Hawai’i Telescope visar att C/2014 S3 (PANSTARRS) är det första objektet som upptäckts på en långperiodisk bana och vars egenskaper pekar ut den som en orörd asteroid från de inre delarna av solsystemet. Den kan ge viktiga ledtrådar om hur solsystemet bildades.

27 april 2016: Den 26 april 2016 var ESO:s Paranalobservatorium i Chile värd för ett evenemang som markerade det första ljuset för de fyra kraftfulla lasrar som utgör en kritisk del av adaptivoptiksystemen på ESO:s VLT (Very Large Telescope). Deltagarna bjöds på en spektakulär uppvisning av laserteknik i den absoluta framkanten med Paranals mäktiga natthimmel som fond. Dessa laserguidestjärnor är de kraftfullaste som hittills använts inom astronomin och evenemanget blev också första gången som flera laserguidestjärnor använts vid ESO.

13 april 2016: Denna nya bild från kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile fångar en spektakulär koncentration av galaxer som kallas Fornaxhopen. Hopen, som ligger i den sydliga stjärnbilden Ugnen, är en brokig samling av galaxer med olika former och storlekar, av vilka några gömmer hemligheter.

31 mars 2016: Denna nya bild från Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) visar den mest detaljerade bilden någonsin av den planetbildande skivan omkring den närliggande solliknande stjärnan TW Hydrae. Den avslöjar ett intressant hål som befinner sig på samma avstånd från stjärnan som jorden befinner sig från solen, vilket kan betyda att ett ungt exemplar av vår hemplanet, eller möjligen en mer massiv superjord, håller på att bildas där.

23 mars 2016: En galax står ensam i denna bild från ESO:s kamera OmegaCAM och kartläggningsteleskopet VST. Galaxen, som bär namnet Wolf-Lundmark-Melotte, eller WLM, anses tillhöra de dussintals galaxer som ingår i vår lokala galaxgrupp men står ut som en av dess mest avlägsna medlemmar i gruppens utkanter. Galaxen är faktiskt så liten och avskild så den kanske aldrig under hela universums historia har haft något att göra med de andra galaxerna i lokala galaxgruppen – eller kanske ens med någon annan galax.

16 mars 2016: Observationer som gjorts med spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile har avslöjat oväntade förändringar i de ljusa fläckarna på dvärgplaneten Ceres. Sedd från jorden är Ceres knappt större än en ljusprick på himlen, men noggranna observationer av dess ljus visar inte bara de förväntade förändringar som beror på Ceres rotation. Fläckarna ljusnar i dagsljus och visar även upp andra förändringar. Observationerna tyder på att materialet i fläckarna är flyktigt och förångas i solljusets varma sken.

9 mars 2016: Very Large Telescope Interferometer vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har fångat den skarpaste bilden hittills av dammskivan omkring en åldrande stjärna. För första gången kan man jämföra sådana skivor med de som finns omkring yngre stjärnor – och de ser förvånansvärt lika ut. En sådan skiva som bildas i slutet av en stjärnas liv kan dessutom öppna upp möjligheten att en andra generation av planeter skulle kunna skapas.

2 mars 2016: I denna nya enorma bild lyses knallröda gasmoln upp av sällsynta, massiva stjärnor som bara nyligen har antänts och som fortfarande ligger begravda djupt inuti tjocka dammoln. Dessa glödande heta och väldigt unga stjärnor är bara tillfälliga rollfigurer på den kosmiska scenen och deras ursprung förblir gåtfulla. Den enorma nebulosan där dessa jättar föddes, tillsammans med dess rika och fascinerande omgivningar, fångades här i detalj av ESO:s VLT Survey Telescope (VST) vid Paranalobservatoriet i Chile.

24 februari 2016: En spektakulär ny bild av Vintergatan har släppts i samband med att kartläggningsprojektet ATLASGAL (APEX Telescope Large Area Survey of the Galaxy) blivit klart. APEX-teleskopet i Chile har kartlagt hela galaxplanet som är synligt från den södra hemisfären för första gången i submillimetervåglängder – mellan infrarött ljus och radiovåglängder – och i större detalj än tidigare kartläggningar som gjorts av teleskop i rymden. Det banbrytande 12-metersteleskopet APEX gör det möjligt för astronomer att studera det kalla universum: gas och stoft med temperaturer bara några tiotals grader över den absoluta nollpunkten.

10 februari 2016: En nybildad stjärna lyser upp kosmiska moln i sin omgivning i denna nya bild från ESO:s La Sillaobservatorium i Chile. Dammkorn i de vidsträckta moln som omringar stjärnan skymmer dess ljus och likt strålkastarljuset från en bil i dimma skapar de reflektionsnebulosan IC 2631. Men fastän HD 97300 står i rampljuset just nu, så förebådar det skymmande stoftet födelsen av framtida stjärnor som kan komma att stjäla scenen.

3 februari 2016: Astronomer har använt teleskopen ALMA och IRAM för att för första gången direkt mäta temperaturen på dammkorn i utkanterna av en planetbildande skiva runt en ung stjärna. Genom att tillämpa en ny teknik när man observerat objektet, som har smeknamnet Flygande tefatet, har de upptäckt att stoftpartiklarna är mycket kallare än man förväntat sig: -266 grader Celsius. Denna överraskande upptäckt pekar på att teoretiska modeller av skivor som denna kan behöva ses över.

27 januari 2016: Många galaxer är proppfulla med stoft och damm. I andra galaxers stjärnfyllda virvlar varvas gas med ogenomskinliga stråk av kosmiskt sot. Men galaxen i den här bilden, tagen med kameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST, är annorlunda. Denna lilla galax, med namnet IC 1613, håller verkligen rent hus. Inuti IC 1613 finns mycket lite kosmiskt damm, vilket gör att astronomer kan undersöka dess innehåll på klarast möjliga sätt. Och det handlar inte bara om utseende: galaxens renlighet är viktig för att vi ska förstå universum omkring oss.

15 januari 2016: Den mest lysande av kända galaxer i universum – kvasaren W2246-0526 – är så turbulent att den håller på att kasta ut hela sitt förråd av stjärnbildande gas. Det visar nya observationer gjorda med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array). Galaxen ligger så långt bort att vi ser den som den var då universum var mindre än 10 procent av sin nuvarande ålder.

13 januari 2016: Att zooma in på svarta hål är det främsta målet för instrumentet GRAVITY som nyligen installerades på ESO:s Very Large Telescope i Chile. Under sina första observationer lyckades GRAVITY kombinera stjärnljuset från alla fyra hjälpteleskop som tillsammans utgör VLT-interferometern. Det stora teamet av europeiska astronomer och ingenjörer som leds av Max Planck-institutet för utomjordisk fysik i Garching, och som konstruerat och byggt GRAVITY, är mycket nöjda med resultatet. Redan under dessa inledande tester har instrumentet blivit först med ett antal bedrifter. Detta är det mest kraftfulla instrumentet hittills på VLT-interferometern.

16 december 2015: Astronomer har med hjälp av teleskopet ALMA funnit de tydligaste tecknen hittills på att planeter, med massor som är flera gånger Jupiters, har nyligen bildats inuti skivorna av gas och stoft som omger fyra unga stjärnor. Mätningarna av gasen runt stjärnorna ger också ytterligare ledtrådar om dessa planeterns egenskaper.