Pressmeddelande

Forskare upptäcker planet kring den närmaste singelstjärnan bortom solen

1 oktober 2024, Skurup

Med hjälp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer upptäckt en exoplanet kring Barnards stjärna, den närmaste singelstjärnan bortom vår sol. På denna nyupptäckta exoplanet, som är minst hälften så massiv som Venus, är ett år drygt tre jorddagar långt. Forskargruppens observationer antyder också att det finns ytterligare tre exoplanetkandidater i banor runt stjärnan.

Barnards stjärna ligger sex ljusår bort och är därmed det näst närmaste stjärnsystemet – efter Alpha Centauri med tre medlemmar – och den singelstjärna som ligger närmast oss. På grund av sin närhet är Barnards stjärna ett primärt mål i sökandet efter jordliknande exoplaneter. Trots en lovande upptäckt redan 2018 har ingen planet i bana kring Barnards stjärna bekräftats förrän nu.

Upptäckten av denna nya exoplanet – tillkännagiven i en artikel som publicerades i dag i tidskriften Astronomy & Astrophysics – är resultatet av observationer som gjorts under de senaste fem åren med ESO:s VLT vid Paranalobservatoriet i Chile. "Även om det tog lång tid var vi alltid övertygade om att vi kunde hitta något", säger Jonay González Hernández vid Instituto de Astrofísica de Canarias i Spanien och huvudförfattare till artikeln.

Forskarna letade efter signaler från möjliga exoplaneter inom den beboeliga eller tempererade zonen kring Barnards stjärna – området där flytande vatten kan finnas på en planets yta. Röda dvärgar som Barnards stjärna är vanliga måltavlor för astronomerna eftersom steniga planeter med liten massa är lättare att upptäcka kring dess,a än runt större solliknande stjärnor. [1]

Barnard b [2], som den nyupptäckta exoplaneten kallas, är tjugo gånger närmare Barnards stjärna än Merkurius är från solen. Den kretsar runt moderstjärnan på 3,15 jorddygn och har en yttemperatur på runt 125 °C. "Barnard b är en av de exoplaneter med liten massa som är kända och en av få med en massa som är mindre än jordens. Men planeten rör sig för nära moderstjärnan, innanför den beboeliga zonen”, förklarar González Hernández. "Även om stjärnan är cirka 2 500 grader kallare än vår sol, är det för varmt där för att behålla flytande vatten på ytan."

Forskarlaget använde ESPRESSO, ett högprecisionsinstrument utformat för att mäta en stjärnas svängande rörelse, orsakad av gravitationen från en eller flera planeter som kretsar kring den. Resultaten från dessa observationer bekräftades av data från andra instrument som också är specialiserade på exoplanetjakt: HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium, HARPS-N och CARMENES. Den nya studien bekräftar dock inte existensen av den exoplanet som rapporterades 2018.

Förutom den nu bekräftade planeten hittade det internationella forskarlaget också tecken på ytterligare tre planetkandidater kring Barnards stjärna. Dessa kandidater kommer dock att kräva ytterligare observationer med ESPRESSO för att bekräftas. "Vi måste nu fortsätta att observera denna stjärna för att bekräfta de andra kandidaterna", säger Alejandro Suárez Mascareño vid Instituto de Astrofísica de Canarias och medförfattare till studien. "Men upptäckten av denna exoplanet, tillsammans med tidigare upptäckter som Proxima b och d, visar att vår kosmiska bakgård är full av planeter med liten massa."

ESO:s Extremely Large Telescope (ELT), som för närvarande är under uppbyggnad, kommer att förändra forskningen om exoplaneter. ELT:s ANDES-instrument kommer att tillåta forskare att upptäcka fler av dessa små, steniga planeter i den tempererade zonen runt närliggande stjärnor, som nu utom räckhåll för dagens teleskop, och göra det möjligt att studera sammansättningen hos deras atmosfärer.

Noter

[1] Astronomer intresserar sig för kalla stjärnor som röda dvärgar eftersom deras tempererade zon ligger mycket närmare än hos varmare stjärnor, som solen. Detta innebär att planeterna som kretsar i den tempererade zon har kortare omloppsperioder, varför de kan övervakas på så kort tid som dagar eller veckor, snarare än år. Dessutom är röda dvärgar mycket mindre massiva än solen, varför de påverkas mer av gravitationen från deras planeter, och därmed svänger kraftigare.

[2] Vanligen ges exoplaneter namn efter deras moderstjärna följt av en liten bokstav, så att "b" indikerar den först kända planeten, "c" nästa, och så vidare. Namnet Barnard b gavs därför också till en tidigare misstänkt planetkandidat kring Barnards stjärna, ett objekt som forskarna inte lyckades bekräfta.

Mer information

Forskningsresultaten presenteras i artikeln “A sub-Earth-mass planet orbiting Barnard’s star” (https://www.aanda.org/10.1051/0004-6361/202451311) i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

Forskarlaget utgörs av J. I. González Hernández (Instituto de Astrofísica de Canarias, Spanien [IAC] och Departamento de Astrofísica, Universidad de La Laguna, Spanien [IAC-ULL]), A. Suárez Mascareño (IAC and IAC-ULL), A. M. Silva (Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço, Universidade do Porto, Portugal [IA-CAUP] och Departamento de Física e Astronomia Faculdade de Ciências, Universidade do Porto, Portugal [FCUP]), A. K. Stefanov (IAC och IAC-ULL), J. P. Faria (Observatoire de Genève, Université de Genève, Schweiz [UNIGE]; IA-CAUP och FCUP), H. M. Tabernero (Departamento de Física de la Tierra y Astrofísica & Instituto de Física de Partículas y del Cosmos, Universidad Complutense de Madrid, Spanien), A. Sozzetti (INAF - Osservatorio Astrofisico di Torino [INAF-OATo] and Istituto Nazionale di Astrofisica, Torino, Italien), R. Rebolo (IAC; IAC-ULL och Consejo Superior de Investigaciones Científicas, Spanien [CSIC]), F. Pepe (UNIGE), N. C. Santos (IA-CAUP; FCUP), S. Cristiani (INAF - Osservatorio Astronomico di Trieste, Italien [INAF-OAT] och Institute for Fundamental Physics of the Universe, Trieste, Italien [IFPU]), C. Lovis (UNIGE), X. Dumusque (UNIGE), P. Figueira (UNIGE och IA-CAUP), J. Lillo-Box (Centro de Astrobiología, CSIC-INTA, Madrid, Spanien [CAB]), N. Nari (IAC; Light Bridges S. L., Canarias, Spanien och IAC-ULL), S. Benatti (INAF - Osservatorio Astronomico di Palermo, Italien [INAF-OAPa]), M. J. Hobson (UNIGE), A. Castro-González (CAB), R. Allart (Institut Trottier de Recherche sur les Exoplanètes, Université de Montréal, Canada och UNIGE), V. M. Passegger (National Astronomical Observatory of Japan, Hilo, USA; IAC; IAC-ULL och Hamburger Sternwarte, Hamburg, Germany), M.-R. Zapatero Osorio (CAB), V. Adibekyan (IA-CAUP and FCUP), Y. Alibert (Center for Space and Habitability, University of Bern, Schweiz och Weltraumforschung und Planetologie, Physikalisches Institut, University of Bern, Schweiz), C. Allende Prieto (IAC och IAC-ULL), F. Bouchy (UNIGE), M. Damasso (INAF-OATo), V. D’Odorico (INAF-OAT och IFPU), P. Di Marcantonio (INAF-OAT), D. Ehrenreich (UNIGE), G. Lo Curto (European Southern Observatory, Santiago, Chile [ESO Chile]), R. Génova Santos (IAC och IAC-ULL), C. J. A. P. Martins (IA-CAUP och Centro de Astrofísica da Universidade do Porto, Portugal), A. Mehner (ESO Chile), G. Micela (INAF-OAPa), P. Molaro (INAF-OAT), N. Nunes (Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço, Universidade de Lisboa), E. Palle (IAC och IAC-ULL), S. G. Sousa (IA-CAUP och FCUP) och S. Udry (UNIGE).

Europeiska sydobservatoriet (ESO) möjliggör för astronomer världen över att utforska universums mysterier. Vi designar, konstruerar och driver markbaserade observatorier av yppersta världsklass – som astronomer använder för att besvara spännande och utmanande frågor och för att sprida astronomisk kunskap – och driver internationella samarbeten inom astronomin. ESO startade som en mellanstatlig organisation 1962 och har i dag 16 medlemsländer (Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike), tillsammans med Chile som värdland och Australien som en strategisk partner. ESO:s högkvarter och besökscenter med planetarium, ESO Supernova, ligger nära München i Tyskland, medan teleskopen är placerade i Atacamaöknen i Chile, en unik plats för astronomiska observationer. ESO driver tre observatorier i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope och Very Large Telescope Interferometer, liksom kartläggningsteleskop som VISTA. Vid Paranal kommer även ESO att placera och driva Cherenkov Telescope Array South, världens största och känsligaste gammastrålningsteleskop. Tillsammans med internationella partners driver ESO de två anläggningarna APEX och ALMA på Chajnantorplatån som observerar himlen i millimeter- och submillimetervåglängder. Vid Cerro Armazones, nära Paranal, bygger vi för närvarande ESO:s Extremely Large Telescope, ”världens största öga mot himlen”. Från kontoret i Santiago, Chile, stödjer vi verksamheten i landet och samverkar med det chilenska samhället och våra samarbetspartners.

Länkar

• Forskningsartikel
• Foton på VLT
• För journalister: Prenumerera på pressmeddelanden under embargo på svenska
• För astronomer: Berätta om din forskning!

 

Kontakter

Jonay I. González Hernández
Instituto de Astrofísica de Canarias
Tenerife, Spain
Tel: +34 922 605 751 or +34 922 605 200
E-post: jonay.gonzalez@iac.es

Alejandro Suárez Mascareño
Instituto de Astrofísica de Canarias
Tenerife, Spain
Tel: +34 658 778 954
E-post: alejandro.suarez.mascareno@iac.es

Serena Benatti
INAF - Osservatorio Astronomico di Palermo
Palermo, Italy
Tel: +39 091 233270
E-post: serena.benatti@inaf.it

João Faria
Département d’astronomie de l’Université de Genève
Geneve, Switzerland
Tel: +41 22 379 22 76
E-post: joao.faria@unige.ch

André M. Silva
Instituto de Astrofísica e Ciências do Espaço, Universidade do Porto
Porto, Portugal
Tel: +351 226 089 830
E-post: Andre.Silva@astro.up.pt

Bárbara Ferreira
ESO Media Manager
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6670
Mobil: +49 151 241 664 00
E-post: press@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso2414 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.