Pressmeddelande

Ny planetjägare ExTrA ser första ljus vid La Silla

24 januari 2018

Teleskopen vid ExTrA kommer att söka efter och studera planeter i jordens storlek som kretsar kring närliggande röda dvärgstjärnor. Nu har den nya nationell anläggning vid ESO:s La Silla-observatorium framgångsrikt genomfört sina första observationer. Tack vare ExTrA:s nydanande design kan det uppnå bättre känslighet än tidigare liknande projekt. Astronomer får nu ett kraftfullt nytt verktyg till hjälp i sökandet efter potentiellt beboeliga världar.

Det nyaste tillskottet vid ESO:s La Silla-observatorium i norra Chile, ExTrA (Exoplanets in Transits and their Atmospheres), har gjort sina första framgångsrika observationer. ExTrA är konstruerad för att kunna söka efter planeter runt röda dvärgstjärnor och studera deras egenskaper. ExTrA är ett franskt projekt som finansieras av Europeiska forskningsrådet (ERC) och franska Agence National de la Recherche.Teleskopen fjärrstyrs från Grenoble i Frankrike.

För att kunna upptäcka och studera exoplaneter använder ExTrA tre 0,6-metersteleskop. De mäter regelbundet upp mängden ljus som de får in från flera röda dvärgstjärnor och registrerar när stjärnans ljus tillfälligt minskar – något som kan orsakas av en planet som passerar framför dess skiva och blockerar en del av dess ljus, en så kallad passage.

Xavier Bonfils är den vetenskapliga projektledaren för ExTrA.

 

 

– La Silla valdes som hem för teleskopen tack vare platsens utmärkta atmosfäriska förhållanden. Det slags ljus som vi använder – kortvågigt infrarött ljus – absorberas lätt i jordens atmosfär. Därför behövde vi förhållanden som är de torraste och mörkaste möjliga. La Silla matchar våra krav perfekt.

Passagemetoden, eller transitmetoden, går ut på att jämföra ljusstyrkan hos stjärnan som studeras med andra referensstjärnor för att kunna få syn på mycket små förändringar. Men från marken är det svårt att genomföra tillräckligt exakta mätningar på detta sätt för att upptäcka mindre, jordliknande planeter [2]. Genom att använda ett nytt tillvägagångssätt som också använder information om stjärnans ljusstyrka i många olika färger övervinner ExTrA några av dessa begränsningar.

ExTrA:s tre teleskop samlar in ljus från stjärnan som ska studeras samt fyra jämförelsestjärnor. Ljuset leds genom optiska fibrer in i en multiobjektsspekrograf. Genom att lägga till spektroskopisk information till den traditionella fotometrin kan detta nya innovativa tillvägagångssätt bidra till mindre störningar från jordens atmosfär, samt effekter som introduceras från instrument och detektorer, vilket ökar precisionen som kan uppnås.

En planetpassage blockerar en större del av ljuset om stjärnan själv är liten. Därför riktar ExTrA in sig på närliggande exempel på en särskild sorts liten men ljusstark stjärna, M dvärgarna. De är dessutom vanligt förekommande i vår galax, Vintergatan. Sådana stjärnor tros vara värdar till många planeter i jordens storlek, vilket gör dem till utmärkta mål för astronomer som vill upptäcka och studera avlägsna världar där liv skulle kunna finnas. Solens närmaste grannstjärna, Proxima Centauri, är en M-dvärg, och runt den har en planet med massa liknande jordens hittats.

Att hitta dessa tills nu mycket svårupptäckta jordlika världar är bara ett av två viktiga syften med ExTrA. Teleskopet kommer dessutom att detaljstudera de planeter som det upptäcker. Genom att uppskatta deras egenskaper och härleda deras sammansättning kan de bestämma hur lika jorden de kan vara.

– Med ExTrA kan vi dessutom angripa några grundläggande frågor om planeterna i vår galax. Vi hoppas kunna utforska hur vanligt förekommande dessa planeter är, hur flerplanetsystem beter sig, och vilka slags miljöer som ger upphov till att de bildas, tillägger José Manuel Almenara, också medlem i forskarlaget.

Xavier Bonfils ser med spänning mot framtiden.

– Med nästa generations teleskop som ESO:s Extremely Large Telescope kan vi hoppas kunna studera atmosfärerna hos de planeter som ExTrA upptäcker med syfte att utvärdera dessa världar som ställen där liv som vi känner det kan finnas. Studier av exoplaneter håller på att göra det som en gång var science fiction till verklighet, säger han.

 

Noter

[1] Teleskopen och deras monteringar levererades av Astrosysteme Austria. Bakom kupolerna står det polska företaget ScopeDome och infrarödkameran tillverkades av Princeton Instruments, USA. Detektorerna är gjorda av det belgiska företaget Xenics. Mer information om teleskopen och instrumenten finns här.

[2] Denna metod, som kallas differentiell fotometri, går ut på att observera både målstjärnan och andra stjärnor i samma del av himlen. Genom att korrigera för variationer i ljusstyrka som är gemensamma för samtliga stjärnor tack vare jordens störande atmosfär kan mätningarna för målstjärnan göras mer tillförlitliga. Denna metod räcker dock inte alltid för att upptäcka de mycket små minskningar i ljusstyrka som orsakas av planeter i jordens storlek.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• ExTrA:s hemsida i Grenoble

• Detaljerad beskrivning av ExTrA (SPIE artikel)

Kontakter

Xavier Bonfils
Institut de Planétologie et d'Astrophysique de Grenoble (IPAG)/CNRS/Université Grenoble Alpes
Grenoble, France
Tel: +33 47 6514 789
E-post: xavier.bonfils@univ-grenoble-alpes.fr

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1803 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.