Pressmeddelande

Stjärnbarnkammare i sikte

13 december 2017

Kameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST har fångat denna glittrande bild av stjärnbarnkammaren med namnet Sharpless 29. I denna gigantiska bild syns många astronomiska fenomen, bland dem moln av stoft och gas som reflekterar, absorberar, och släpper ut ljuset från unga, heta stjärnor inuti nebulosan.

Området på himlen som syns i bilden ingår i Sharplesskatalogen över så kallade H II-områden, interstellära moln av joniserad gas där många nya stjärnor håller på att bildas. Området är även känt under beteckningen Sh 2-29, Sharpless 29 ligger cirka 5500 ljusår bort i stjärnbilden Skytten, granne till den större Lagunnebulosan. En av de många astronomiska under det innehåller är nebulosan i mitten av bilden, NGC 6559, en plats där stjärnbildningen är särskilt intensiv.

Denna centrala nebulosa är den mest slående detaljen i Sharpless 29. Fastän den bara är några ljusår tvärsöver visar den hur stjärnor kan ställa till det när de bildas inuti ett interstellärt moln. De unga, heta stjärnorna i bilden är inte mer än två miljoner år gamla men från dem strömmar högenergisk strålning som värmer upp de omgivande mängder av stoftet och gas. Samtidigt håller stjärnvindar på att dramatiskt erodera och skulptera deras födelseplats. Nebulosan innehåller faktiskt ett framträdande hålrum som mejslats ut av ett energiskt dubbelstjärnesystem. Hålrummet expanderar, vilket gör att det interstellära materialet samlas i kanterna och skapar den röda bågformade ramen.

När stoftet och gasen i nebulosan bombarderas av ultraviolett ljus från de unga heta stjärnorna lyser de upp från tillskottet av energi. Den diffusa röda glöden som finns överallt i denna bild är emission från vätgas, medan det skimrande blå ljuset orsakas av reflektion och spridning från små stoftpartiklar. Förutom emission och reflektion, absorberas också ljus i detta område. Fläckar av stoft och damm blockerar ljuset när det färdas mot oss, vilket förhindrar oss från att se stjärnorna bakom. Mindre rankor av damm skapar molnets mörka, fiberliknande strukturer.

För astronomer erbjuder den händelserika miljön i Sharpless 29 ett smörgåsbord av fysiska egenskaper att studera. Här triggas bildandet av nya stjärnor, som i sin tur påverkar stoftet och gasen, allt medan magnetfält stör processen; allt detta kan alla observeras och undersökas i detta område.

Men unga, tunga stjärnor lever snabbt och dör unga. De kommer i slutändan att explosivt avsluta sina liv som supernovor och lämna efter sig mängder av stoft och gas. Inom några tiotals miljoner år kommer även resterna att svepas bort och endast en öppen stjärnhop kommer vara kvar.

Sharpless 29 observerades med ESO:s OmegaCAM på VLT Survey Telescope (VST) vid Cerro Paranal i Chile. OmegaCAM producerar bilder som täcker ett område som är mer än 300 gånger större än NASA/ESA:s Hubbleteleskopets vidvinkelkamera och kan observera över ett brett spektrum av våglängder från ultraviolett till infrarött. Kamerans specialitet är dess förmåga att observera den väldigt röda spektrallinjen H-alfa som skapas när elektronen inuti en väteatom förlorar energi, något som är särskilt karaktäristiskt för en nebulosa som Sharpless 29.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Bilder på OmegaCAM

• Bilder på VST

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1740 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.