Pressmeddelande

Vidöppna ögon för MASCARA i Chile

Exoplanetjägarens första ljus vid ESO:s La Sillaobservatorium

19 juli 2017

MASCARA (Multi-site All-Sky CAmeRA) stationen vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile såg första ljuset i juli 2017. Denna nya anläggning kommer att söka efter planeter som går framför deras ljusa värdstjärnor och skapa en katalog av mål för framtida observationer som ska karaktärisera exoplaneter.

Under juni 2016 nådde ESO en överenskommelse med Leiden universitetet om att placera en station för MASCARA vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile och ta fördel av de utmärkta observationsförhållandena vid södra halvklotet. Denna station har nu gjort sin första framgångsrika testobservation.

MASCARA-stationen i Chile är den andra i följden att påbörja sina observerationer; den första stationen befinner sig på norra halvklotet vid Roque de los Muchachos-observatoriet på ön La Palma bland Kanarieöarna. Varje station innehåller en mängd av kameror i en temperaturstyrt struktur som kommer att övervaka nästan hela himlen som är synlig från sin position [1].

– Vid behöver stationer på både norra och södra halvklotet för att täcka hela himlen. När den andra stationen vid La Silla nu är igång kan vi övervaka nästan alla ljusa stjärnor över hela himlen, säger Ignas Snellen, forskare vid Leidens universitet och projektledare för MASCARA.

MASCARA är ett planetjägarinstrument som byggts av Leidens universitet i Nederländerna. Dess oansenliga utseende till trots är detta ett innovativt, flexibelt och mycket pålitligt instrument. Denna lilla planetjägare består av fem digitalkameror, byggda till lågkostnad med vanliga komponenter, som gör upprepade mätningar av ljusstyrkan hos tusentals stjärnor och använder mjukvara för att söka efter de små ljusförsvagningarna i en stjärnas ljus när en planet åker framför värdstjärnan.

Denna upptäcktsmetod för exoplaneter kallas för passage- eller transitmetoden. Man kan direkt bestämma planetens storlek och bana med hjälp av denna metod. I väldigt ljusa system kan man också karaktärisera planetens atmosfär med ytterligare observationer med hjälp av större teleskop såsom ESO:s Very Large Telescope.

Huvudsyftet med MASCARA är att hitta planeter runt de ljusaste stjärnorna på himlen som ännu inte undersökts av vare sig rymd- eller markbaserade kartläggningar. MASCARA är främst ämnat att söka efter så kallade heta Jupitrar – stora planeter som fysiskt liknar Jupiter men som går mycket närmare sin värdstjärna, vilket leder till höga yttemperaturer och omloppsperioder på bara några få timmar. Dussintals heta Jupitrar har redan upptäckts med hjälp av radialhastighetsmetoden tack vare deras gravitationskrafts märkbara påverkan på sina värdstjärnor.

– Vi kan inte lära oss mycket om planeter som upptäckts med radialhastighetsmetoden eftersom de kräver direktavbildningstekniker för att särskilja ljuset från dessa kalla, gamla planeter och deras värdstjärnor. I kontrast kan man lätt karaktärisera planeter som passerar framför sina värdstjärnor, tillägger Snellen.

MASCARA har också potential för att kunna upptäcka superjordar och neptunusstora planeter. Med projektet förväntar man sig att skapa en katalog av de ljusaste närliggande målen för framtida observationer för att karaktärisera exoplaneter, särskilt för detaljerade observationer av exoplaneters atmosfärer.

Noter

[1] MASCARA kan övervaka stjärnor ner till magnitud 8,4 – drygt tio gånger mer ljussvag än vad som är synligt med blotta ögat under en klar mörk natt. På grund av sin design är MASCARA mindre känsligt för väderförhållanden än andra observationsinstrument, så observationer kan genomföras även när det är delvis molnigt och förlänger därmed observationstiderna.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Ignas Snellen
Leiden Observatory
Postbus 9513, 2300 RA Leiden, The Netherlands
E-post: snellen@strw.leidenuniv.nl

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1722 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Usage of ESO Images, Videos, Web texts and Music
Are you a journalist? Subscribe to the ESO Media Newsletter in your language.