Pressmeddelande

Tvilling till Jupiter upptäckt omkring en av solens tvillingar

Brasilianska forskare leder sökandet efter ett nytt solsystem

15 juli 2015

En internationell grupp av astronomer har använt ESO:s 3,6-metersteleskop för att identifiera en planet som kretsar kring en sollik stjärna, HIP 11915, på samma avstånd som Jupiter. Enligt de nuvarande teorierna så spelar bildandet av planeter med Jupiters massa en viktig roll för att forma arkitekturen hos ett planetsystem. Upptäckten av en planet med Jupiters massa som går i bana runt en sollik stjärna på samma avstånd som Jupiter öppnar upp möjligheterna för att planetsystemet kan vara väldigt likt vårt eget solsystem. HP 11915 är ungefär lika gammal som solen och även dess sollika kemiska sammansättning tyder på att det kan finnas steniga planeter som går i bana närmare stjärnan.

Hittills har forskningsprojekt som letar exoplaneter haft lättast att hitta planetsystem som befolkas av tunga planeter nära andra stjärnor, ner till några få gånger jordens massa [1]. Detta kan jämföras med vårt solsystem, där de små steniga planeterna befinner sig närmare solen och gasjättar som Jupiter finns längre ut.

 

Enligt de senaste teorierna så har arrangeringen av planeterna i vårt solsystem, som främjar uppkomsten av liv, bara varit möjligt genom Jupiters närvaro och det gravitationella inflytande denna gasjätte utövat på solsystemet under tiden som det bildades. Därför kan fyndet av en tvilling till Jupiter bli en viktig milstolpe på vägen för att hitta ett planetsystem som speglar vårt eget.

 

En forskargrupp ledd av brasilianska astronomer har inriktat sig mot sollika stjärnor i ett försök att hitta planetsystem som liknar vårt solsystem. Teamet har nu upptäckt en planet med en massa liknande Jupiters [2] som kretsar kring en sollik stjärna, HIP 11915, på nästan exakt samma avstånd som Jupiter från solen. Den nya upptäckten gjordes med hjälp av HARPS, en av världens noggrannaste instrument som används för att jaga planeter. HARPS sitter på ESO:s 3,6-metersteleskop vid La Sillaobservatoriet i Chile.

 

Tidigare har man upptäckt många planeter som liknar Jupiter [3] hos sollika stjärnor på en mängd olika avstånd från värdstjärnan. Men denna nyupptäckta planet är, både vad gäller massa och avstånd från sin värdstjärna, och likheterna mellan värdstjärnan och vår sol, den mest exakta analog som ännu hittats för solen och Jupiter.

 

Planetens värdstjärna, soltvillingen HIP 11915, har inte bara samma massa som solen, utan är också lika gammal. För att ytterligare förstärka likheten så är även stjärnans kemiska sammansättning väldigt lik solens. Solens kemiska signatur kan ha påverkats av närvaron av steniga planeter i vårt solsystem, vilket tyder på att det finns möjligheter att det också finns steniga planeter runt HIP 11915.

 

– Sökandet efter jorden 2.0, och efter ett fullständigt solsystem 2.0, är ett av astronomins mest spännande mål. Vi är stolta över att vara en del av denna spjutspetsforskning, som möjliggjorts genom de observationella resurser som tillhandahålls av ESO [4].

 

– Sökandet efter jorden 2.0, och efter ett fullständigt solsystem 2.0, är ett av astronomins mest spännande mål. Vi är stolta över att vara en del av denna spjutspetsforskning, som möjliggjorts genom de observationella resurser som tillhandahålls av ESO [4].

 

Vidare observationer behövs för att bekräfta och definiera denna upptäckt, men HIP 11915 är än så länge en av våra mest lovande kandidater som kan vara värd till ett planetsystem som liknar vårt eget.

 

Noter

[1] Nuvarande upptäcktstekniker är mest känsliga för stora och massiva planeter som finns nära värdstjärnorna. Mindre planeter med låga massor är mestadels bortom vad vi just nu kan observera. Stora planeter som går i banor långt från sin värdstjärna är också svårare att upptäcka. Följdaktligen så är många av exoplaneterna som vi känner till än så länge stora och/eller massiva, och nära sin värdstjärna.

 

[2] Planeten upptäcktes genom att mäta hur den får sin värdstjärna att vackla fram och tillbaka när den går i sin bana. Eftersom lutningen på planetens bana ännu är okänd så har man bara kunnat bestämma en lägre gräns på dess massa. Observera att stjärnans aktivitet, som är kopplat till variationer i dess magnetfält, också kan härma de signaler som då kan tolkas som tecknen av en planet. Astronomer har utfört alla kända test för att undersöka denna möjlighet, men det är fortfarande omöjligt att helt utesluta det.

 

[3] HD 154345, som beskrivs här, är ytterligare ett exempel på en tvilling till Jupiter.

 

[4] Sedan undertecknandet av det brasilianska anslutningsavtalet i december 2010 har brasilianska astronomer full tillgång till ESO:s observatorier.

 

Mer information

Forskningen presenteras i en forskningsartikel med titeln “The Solar Twin Planet Search II. A Jupiter twin around a solar twin” av M. Bedell m. fl., och publiceras i tidsskriften Astronomy and Astrophysics.

Forskarteamet består av M. Bedell (Department of Astronomy and Astrophysics, University of Chicago, Chicago, Illinois, USA; gästforskare vid Departamento de Astronomia do IAG/USP, Universidade de São Paulo, São Paulo, Brasilien), J. Meléndez (Universidade de São Paulo, São Paulo, Brasilien), J. L. Bean (Department of Astronomy and Astrophysics, University of Chicago), I. Ramírez (McDonald Observatory and Department of Astronomy, University of Texas, Austin, Texas, USA), M. Asplund (Research School of Astronomy and Astrophysics, The Australian National University, Weston, Australien), A. Alves-Brito (Instituto de Fisica, Universidade Federal do Rio Grande do Sul, Porto Alegre, Rio Grande do Sul, Brasilien), L. Casagrande (Research School of Astronomy and Astrophysics, Australien), S. Dreizler (Institut für Astrophysik, Göttingens universitet, Tyskland), T. Monroe (Universidade de São Paulo, Brasilien), L. Spina (Universidade de São Paulo, Brasilien) och M. Tucci Maia (Universidade de São Paulo, Brasilien).

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

 

Länkar

• Forskningsartikeln

• Bilder på ESO:s 3.6-metersteleskop

 

Kontakter

Megan Bedell
University of Chicago
USA
Tel: +1 518 488 9348
E-post: mbedell@oddjob.uchicago.edu

Jorge Meléndez
Universidade de São Paulo
Brazil
Tel: +55 11 3091 2840
E-post: jorge.melendez@iag.usp.br

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1529 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.