Pressmeddelande

En bubblande kosmisk fest

27 maj 2015

I de ljusaste områdena av denna glödande nebulosan vid namn RCW 34, hettas gasen upp dramatiskt av unga stjärnor och expanderar genom den omgivande, kallare gasen. När det uppvärmda vätet når slutet av gasmolnet, sprids det utåt och in i vakuumet precis som innehållet från en uppkorkad champagneflaska – denna process kallas för champagneflöde. Men det unga stjärnbildande området RCW 34 har mer att erbjuda än bara några få bubblor; här har det pågått flera omgångar av stjärnbildning i samma moln.

Denna nya bild från ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile visar ett spektakulärt rött moln av glödande vätgas bakom en ansamling av blå förgrundsstjärnor. Inuti RCW 34 – som ligger i den södra stjärnbilden Seglet – gömmer sig en grupp av massiva unga stjärnor i molnets ljusaste områden [1]. Dessa stjärnor har en dramatisk effekt på nebulosan. Gas i hjärtat av nebulosan utsätts för stark ultraviolett strålning och joniseras, vilket betyder att elektroner har flytt från väteatomerna.

Väte är värdefullt för kosmiska fotografer. Tack vare vätets karaktäristiska röda färg som särskiljer många nebulosor kan de skapa vackra bilder med bisarra former. Det är också råmaterialet för dramatiska fenomen som champagneflöden. Men joniserat väte har också en viktig astronomisk roll: det är en indikator för stjärnbildande områden. Stjärnor föds från kollapsande gasmoln och finns därför i överflöd i områden med enorma mängder gas, såsom RCW 34. Detta gör nebulosan särskilt intressant för astronomer som studerar stjärnorns födelse och utveckling.

Enorma mängder stoft inuti nebulosan blockerar sikten mot de inre delarna av stjärnornas barnkammare som är djupt inbäddade i dessa moln. RCW 34 karaktäriseras av extremt hög extinktion, vilket betyder att nästan allt av det synliga ljuset från detta område absorberas innan det når jorden. Trots att det är dolt från oss så kan astronomer använda infraröda teleskop för att kika genom dammet och studera detta bo av inkapslade stjärnor.

Om man tittar bortom den röda färgen upptäcker man att det finns en hel del unga stjärnor i området med massor som bara är en bråkdel av solens. Dessa verkar klumpa ihop sig runt de äldre, mer massiva stjärnorna i centrum, medan endast några få ligger i utkanten. Denna fördelning har lett astronomer att tro att det har förekommit stjärnbildning i flera omgångar i molnet. Tre gigantiska stjärnor bildades under den första omgången som i sin tur utlöste bildandet av de lättare stjärnorna i deras omgivning [2].

Denna bild har skapats med hjälp av data från instrumentet FORS (FOcal Reducer and low dispersion Spectrograph) som sitter på VLT. Mätningarna samlades in som en del av ESO:s “Cosmic Gems”-program [3].

Noter

[1] RCW 34 är även känd under namnet Gum 19 och i dess mitt hittar vi den strålande unga stjärnan vid namn V391 Velorum.

[2] De mest massiva ljusa stjärnorna har korta liv – som mäts i miljoner år – medan de mindre massiva stjärnorna har en livslängd som är längre än universums ålder.

[3] ESO:s ”Cosmic Gems”-program (namnet motsvarar “Kosmiska pärlor” på svenska) syftar till att producera astronomiska bilder för undervisning och för att väcka allmänhetens intresse. I detta program används observationstid som annars gått till spillo eftersom väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Istället tar man bilder på intressanta, spännande eller visuellt tilltalande objekt. Data görs även tillgängligt för professionella astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• ESO:s Cosmic Gems-program

• Bilder på Very Large Telescope

• Bilder från Very Large Telescope

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1521 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.