Pressmeddelande

Anarkisk stjärnbildning på gång

2 maj 2013

En ny, dramatisk bild, tagen med det danska 1,54-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium, fångar ett område i rymden som kallas NGC 6559. Den visar upp den anarki som härjar där stjärnor bildas inuti ett interstellärt moln.

NGC 6559 är ett moln av gas och stoft som ligger omkring 5000 ljusår från jorden i stjärnbilden Skytten. Det är en relativt liten men starkt lysande himlakropp, i synnerhet om man jämför med dess mer kända granne, Lagunnebulosan (Messier 8, eso0936). Även om den ofta förbises till förmån för sin mer namnkunniga kompis får nu NGC 6559 huvudrollen i denna nya bild.

Gasen i molnen som utgör NGC 6559 består mest av väte, råmaterialet som stjärnor bildas ur. När ett område inuti denna nebulosa har samlat tillräckligt med material börjar den störta samman under sin egen tyngd. Molnets mitt blir allt tätare och varmare tills fusionsreaktioner kan börja och en stjärna föds. Då väteatomer slås samman för att bilda atomer av helium frigörs energi som gör att stjärnan lyser.

Dessa mycket ljusstarka unga stjärnor som fötts ur molnet delar med sig av energi till vätgasen i nebulosan som ännu omger dem [1]. Gasen för energin vidare ut i rymden och skapar det trådformade molnet som lyser rött nära bildens mitt. Detta kallas en emissionsnebulosa.

Men NGC 6559 består inte enbart av vätgas. I molnet finns även partiklar av stoft och damm som består av tyngre grundämnen såsom kol, järn och kisel. Den blåaktiga fläcken intill det röda molnet visar ljus som spritts - alltså reflekterats åt många olika håll - av de mikroskopiska partiklarna i nebulosan. Detta är det som astronomer kallar en reflektionsnebulosa. Sådana brukar se blåa ut därför att spridningen av ljuset är mer effektivt för ljus med kortare våglängd.

I mycket täta områden blockerar stoftet allt ljus. Så är det i de mörka fläckarna och mörka trådarna som syns nedan till vänster och nedan till höger i bilden. För att titta genom molnen och se vad som ligger bakom dem skulle astronomer behöva observera nebulosan i ljus med längre våglängd som inte absorberas.

Fonden för bilden bildas av Vintergatans otaliga gulaktiga, äldre stjärnor. En del av dem ser ljussvagare och rödare ut än vad de är, på grund av stoftet och dammet i NGC 6559.

Denna iögonfallande bild av ett ställe där stjärnor bildas togs med instrumentet DFOSC (Danish Faint Object Spectrograph) på det danska 1,54-metersteleskopet vid La Silla i Chile. Detta nationella teleskop har använts vid La Silla sedan 1979. Nyligen byggdes teleskopet om för att bli ett toppmodernt fjärrstyrt teleskop.

Noter

[1] Dessa unga stjärnor tillhör vanligtvis klasserna O och B och har temperaturer mellan 10 000 och 60 000 kelvin. De strålar ut gigantiska mängder av ultraviolett ljus vars höga energier räcker till att jonisera väteatomerna.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av det europeiska extremt stora 39 metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

●     Bilder på det danska teleskopet

●     Bilder tagna med det danska teleskopet

●     Pressmeddelanden från ESO med forskningsresultat från det danska teleskopet

Kontakter

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1320 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.