Pressmeddelande

VISTA har tagit den bästa bilden av kosmos i infrarött

Astronomer får ny skatt av infraröda bilder

21 mars 2012

ESO:s teleskop VISTA har använts för att skapa den samtidigt största och bästa bilden någonsin av himlen i infrarött ljus. Tagen som en del av himmelskartläggningen UltraVISTA, visar bilden en oansenlig del av himlen som ändå bjuder på mer än 200 000 galaxer. Den nya bilden ingår i en stor samling av data från flera kartläggningsprojekt som genomförts med VISTA och som ESO nu gör tillgänglig för astronomer världen över. UltraVISTA är en skattkammare som redan nu används för många forskningsprojekt, bland annat just för att studera avlägsna galaxer i det unga universum.

ESO:s teleskop VISTA har observerat en och samma del av himlen under en lång tid för att långsamt samla ljus från de mest ljussvaga och avlägsna galaxerna. För att göra denna nya bild har mer än sex tusen separata exponeringar genom tre olika filter kombinerats. Med en total observationstid av 55 timmar är den samtidigt den största och djupaste [1] infraröda bilden av himlen som någonsin gjorts.

Teleskopet VISTA, som ligger vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, är världens största och mest kraftfulla kartläggningsteleskop för infrarött ljus. Sedan observationerna startade 2009 (eso0949) har det ägnat den största delen av sin observationstid för offentliga kartläggningar, både av stora delar av den södra stjärnhimlen samt några mindre områden. I kartläggningen UltraVISTA studerar man en vid första anblick tom del av himlen som kallas COSMOS-fältet ([2], eso1124, heic0701). Området  har studerats omfattande med andra teleskop, bland annat NASA:s/ESA:s Hubbleteleskop [3]. UltraVISTA är den klart djupaste av de sex kartläggningar som gjorts av VISTA och är den som avslöjar de ljussvagaste galaxerna.

Data från VISTA:s kartläggningar - mer än 6 terabyte med bilder - håller på att bearbetas i Storbritannien, och för UltraVISTA även i Frankrike. Sedan läggs de till i ESO:s arkiv där de blir tillgängliga för astronomer världen över.

Vid första anblicken kanske bilden från UltraVISTA inte verkar speciellt anmärkningsvärd. Man ser några ljusstarka och många svaga stjärnor. Men i själva verket är nästan alla av dessa ljussvaga prickar inte stjärnor i Vintergatan, utan väldigt avlägsna galaxer som var och en innehåller miljarder stjärnor. Om man förstorar bilden och zoomar in mer och mer ser man fler och fler av dem. Sammanlagt finns över 200 000 galaxer i bilden.

Universums utvidgning gör att ljuset från avlägsna galaxer dras ut och dess våglängd blir längre. Fenomenet kallas rödförskjutning. För stjärnorna i de mest avlägsna galaxerna betyder detta att deras ljus hamnar i den infraröda delen i det elektromagnetiska spektret när det når oss. VISTA, som är ett känsligt teleskop för infrarött ljus med ett stort synfält, är i en klass för sig när det gäller att hitta avlägsna galaxerna i det unga universum. Genom att studera galaxers ljus från olika tidsåldrar i universums historia  - vars våglängd sträckts ut olika mycket när det färdats genom kosmos -  kan astronomerna undersöka galaxernas uppbyggnad och utveckling.

Om man tittar noga på bilden hittar man tiotusentals hittills okända röda objekt bland de mer talrika krämfärgade galaxerna. Dessa är väldigt avlägsna galaxer som vi ser som de var då universum var väldigt ungt. En preliminär analys av bilderna från UltraVISTA kombinerade med bilder från andra teleskop avslöjar att här finns många galaxer vars ljus skickades ut när universum var mindre än en miljard år gammalt. Några är ännu äldre.

Även om den här bilden från UltraVISTA redan är den djupaste infraröda bilden av sin storlek som gjorts, fortsätter observationerna. Om några år kommer den slutgiltiga bilden som kommer att vara ännu djupare.

Stora kartläggningar är viktiga resurser för världens astronomer. ESO har nu startat ett program [4] som ser till att det rika arvet från VISTA och dess kompanjon i synligt ljus – teleskopet VST (eso1119) kommer att finnas tillgängliga för astronomer i flera decennier framöver.

Noter

[1] Astronomer använder ordet “djup” för att beskriva bilder som är tagna med väldigt långa exponeringstider. I sådana bilder detekterar man de mest ljussvaga objekten. Oftast kombinerar man många kortare exponeringar och lägger ihop dem efteråt.

[2] UltraVISTA har studerat COSMOS-fältet i stjärnbilden Sextanten. Det här området på himlen har observerats av en mängd teleskop, och många studier och uppföljningar kan dra nytta av alla observationer som gjorts. UltraVISTA täcker ett område på himlen som är åtta gånger större än fullmånen, något mindre än hela COSMOS-fältet.

[3] Observationerna med UltraVISTA ger en djup infraröd bild av COSMOS-fältet som kompletterar observationer gjorda vid andra våglängder med andra teleskop, både på jorden och i rymden.

[4] Data från ESO:s teleskop placeras normalt direkt i ett gigantiskt digitalt arkiv. Men i ett nytt initiativ, som kallas “Phase 3”, samlas nu färdigbearbetade data från astronomer i Europa och publicerar den i ett format som kan användas direkt. Att bearbeta stora astronomiska bilder, som just dem som tagits av kartläggningsteleskop, är en utmaning som kräver både expertis och kraftfulla datorer. Att tillhandahålla färdigbearbetade data istället för rådata från teleskopen hjälper andra astronomer att utnyttja observationerna till fullo.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• Bilder på VISTA
• UltraVISTA-projektets hemsida
• Allmänt tillgängliga data från VISTA
• Mer information om kartläggningen COSMOS

Kontakter

James S. Dunlop
Institute for Astronomy, University of Edinburgh, Royal Observatory
Edinburgh, UK
Tel: +44 131 668 8477
E-post: jsd@roe.ac.uk

Marijn Franx
Leiden Observatory
Leiden, Netherlands
Tel: +31 71 527 5870
E-post: franx@strw.leidenuniv.nl

Johan Fynbo
Dark Cosmology Centre, University of Copenhagen
Copenhagen, Denmark
Tel: +45 3532 5983
E-post: jfynbo@dark-cosmology.dk

Olivier Le Fèvre
Laboratoire d'Astrophysique de Marseille
Marseille, France
Tel: +33 4 91 05 59 85
E-post: Olivier.LeFevre@oamp.fr

Henry Joy McCracken
Institut d'astrophysique de Paris
Paris, France
E-post: hjmcc@iap.fr

Magda Arnaboldi
ESO
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6599
E-post: marnabol@eso.org

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1213 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.