Pressmeddelande

Omeganebulosans dimrosa kärna

4 januari 2012

En ny bild av Omeganebulosan, tagen med ESO:s jätteteleskop VLT, är en av de skarpaste som någonsin tagits av detta objekt från marken. I bilden kan man se de stoftfyllda, rosafärgade centrala delarna av denna välbekanta stjärnbarnkammare. Med utomordentlig detaljrikedom avslöjar bilden ett kosmiskt landskap som är uppbyggt av gasmoln, stoft och nyfödda stjärnor.

De färgstarka gas- och stoftmolnen i Omeganebulosan är råmaterialet för skapandet av nästa generation stjärnor. I just den här delen av nebulosan kan man se hur de senaste stjärnorna att beträda scenen – bländande ljusstarka och strålande i blåvitt – lyser upp sin hela sin omgivning. Nebulosans rökstrimmeliknande band av stoft ses i silhuett framför den glödande gasen. De dominerade rödaktiga färgerna i denna del av det molnliknande landskapet kommer från vätgas, som glöder när de heta unga stjärnorna strålar på den med intensivt ultraviolett ljus.

Omeganebulosan har många namn, olika observatörer har get den olika namn beroende på vad de tyckte den liknade. Dessa andra namn inkluderar Svannebulosan, Hästskonebulosan och till och med Hummernebulosan. Objektet har katalogiserats som Messier 17 (M17) och NGC 6618. Nebulosan är belägen 6500 ljusår bort i stjärnbilden Skytten. Den är ett populärt observationsmål för astronomer, den upplysta gasen med omgivande stoft är en av de yngsta och mest aktiva stjärnbarnkammarna för massiva stjärnor som upptäckts i Vintergatan.

Den här bilden togs med instrumentet FORS på Antu, som är en av de fyra enhetsteleskopen som ingår i VLT. Utöver det väldiga teleskopet så hjälpte även vädret, i form av exceptionellt stabila luftförhållanden, till att göra det möjligt att nå den otroliga skärpan i bilden [1]. Den resulterande bilden av den här delen av Omeganebulosan är en av de skarpaste som någonsin tagits från marken.

Bilden är en av de första som har producerats som en del av ESO:s program “Cosmic Gems” [2].

Noter

[1] Astronomer använder uttrycket “seeing” för att beskriva den förvanskande effekten jordens atmosfär har på bildkvaliteten. Under observationsnatten bilden på nebulosan togs var det mycket bra seeing. Ett vanligt mått på seeing är den synbara vinkeldiametern hos en stjärna när man ser den genom teleskopet. I det här fallet så uppmättes en seeing på 0.45 bågsekunder, vilket innebär att det objekt man är intresserad av bara blir lite oskarp och flackande. 

[2] ESO:s ”Cosmic Gems”-program (namnet motsvarar “Kosmiska pärlor” på svenska) är ett nytt och inititativrikt projekt som syftar till att producera astronomiska bilder för undervisning och för att väcka allmänhetens intresse. I detta program används observationstid som annars gått till spillo eftersom väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Istället tar man bilder på intressanta, spännande eller visuellt tilltalande objekt. Data görs även tillgängligt för professionella astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.

Mer information

År 2012 är det 50 år sedan Europeiska sydobservatoriet (ESO) grundades. ESO är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

• VLT på bild
• En vidvinkelbild av Omeganebulosan tagen med VST
• ESO:s Cosmic Gems-program

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1201 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.