VISTA upptäcker nya klothopar - och ser rakt igenom Vintergatans hjärta

Det starka skenet från klothopen UKS 1 dominerar högersidan i den första av de nya bilderna, tagna i infrarött ljus av ESO:s kartläggningsteleskop VISTA vid Paranalobservatoriet i Chile. Men om man inte låter sig bländas ligger det en överraskning i bland alla stjärnor i bilden: en ljussvagare klothop som upptäcktes i data från en av VISTA:s kartläggningar. För att se hopen, som kallas VVV CL001, behöver man titta både en och två gånger. Den framträder som en liten klunga av stjärnor i bildens vänsterhalva.

Hopen VVV CL001 är bara den första bland VISTA:s klotformiga upptäckter. Samma forskarteam har även hittat ett annat objekt, VVV CL 002, som syns i bilden b [1]. Denna lilla och ljussvaga stjärnklunga kan dessutom vara den klothop som ligger närmast Vintergatans centrum. Upptäckten av en ny klothop i vår Vintergata är en sällsynt händelse. Senaste gången det hände var 2010. Innan de aktuella upptäckterna var bara 158 klothopar i Vintergatan kända.

Dessa nya stjärnhopar är tidiga upptäckter från kartläggningsprojektet VISTA Variables in the Via Lactea, eller VVV. Projektet håller på att systematiskt studera Vintergatans centrala delar i infrarött ljus. VVV-teamet leds av  Dante Minniti (Pontificia Universidad Católica de Chile) och Philip Lucas (Centrum för forskning i astrofysik vid University of Hertfordshire, Storbritannien).

Utöver klothopar hittar VISTA även många så kallade öppna stjärnhopar. De innehåller i allmänhet färre och yngre stjärnor än klothoparna, och är dessutom mycket mer vanligt förekommande (eso1128). En annan stjärnhop vars upptäckt nyligen offentliggjorts heter VVV CL003. Den tycks vara en öppen hop som ligger i riktning mot Vintergatans hjärta, men mycket längre bort: 15 000 ljusår bakom galaxens centrum. Den är den första stjärnhop av sin typ som upptäckts i Vintergatans bortre delar.

Med tanke på de nyupptäckta hoparnas ljussvaghet är det inte att undra på att de länge legat oupptäckta. Fram till för ett par år sedan var UKS 1 (se bild a), som lätt överglänser nykomlingarna, faktiskt ljussvagast bland Vintergatans kända klothopar.  Stjärnljus absorberas och rödfärgas av stoft och damm mellan stjärnorna, vilket gör att dessa objekt bara kan upptäckas i infrarött ljus. Just därför är VISTA, världens största kartläggningsteleskop, väl lämpat för att leta efter nya stjärnhopar som ligger bakom stoftet i Vintergatans centrala delar [2].

En fascinerande möjlighet är att VVV CL001 och UKS 1 ligger i omloppsbana runt varandra. Det skulle göra dessa stjärnklungor till Vintergatans första dubbelklothop. Men hoparna skulle lika gärna kunna vara vitt åtskilda och bara råkar ligga nära samma siktlinje sedda från jorden.

Dessa VISTA-bilder skapades från exponeringar som gjorts med filter för kortvågigt infrarött ljus genom filtren J (visas i blått), H (grönt) och Ks (visas i rött). Bildernas storlek motsvarar bara en mycket liten del av VISTA:s synfält.

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop: VISTA, som observerar infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop, samt VST, det största teleskopet som konstruerats för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett europeiskt extremt stort teleskop i 40-metersklass för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.