Pressmeddelande

Störda galaxer bildar ett märkligt par

20 april 2011

Galaxerna i detta kosmiska par, här fångade med kameran WFI på 2,2 meters MPG/ESO-teleskopet vid La Silla-observatoriet i Chile, uppvisar en del underliga drag. De ligger så nära varandra att de förvrids av den inbördes tyngdkraftens verkningar. Den gravitationella dragkampen galaxerna emellan har förvrängt spiralformen i den ena galaxen, NGC 3169, och dragit isär stoftstråk i dess följeslagare NGC 3166. Samtidigt sitter en tredje, mindre galax – nedan till höger i bilden – på första parkett för att bevittna hur dessa krafter vrider och drar i dess större grannar.

Galaxgruppen, som ligger omkring 70 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Sextanten, upptäcktes 1783 av den engelske astronomen William Herschel. Enligt dagens astronomer är avståndet mellan NGC 3169 (till vänster) och NGC 3166 (till höger) bara 50 000 ljusår. Separationen motsvarar bara ungefär hälften av vår egen galax Vintergatans diameter. Trängseln gör att tyngdkraften på allvar kan börja rubba galaxernas struktur.

Spiralgalaxer som NGC 3169 och NGC 3166 brukar visa upp välordnat virvlar av stjärnor och stoft som snurrar runt deras lysande centrum. Men närkontakt med andra tunga himlakroppar kan rubba denna klassiska konfiguration, och detta som ett förespel till att galaxerna faller samman och bildar en enda, större galax. Än så länge har växelverkan mellan NGC 3169 och NGC 3166 bara skänkt karaktär åt deltagarna i dramat. NGC 3169:s armar, starkt lysande tack vare dess stora, unga, blåa stjärnor, har tvingats isär, och mängder av lysande gas har dragits ut ur galaxens skiva. I NGC 3166 är det istället stoftstråken, som normalt brukar avgränsa spiralarmarna, som fallit i oreda. Till skillnad från situationen i dess blåare granne bildas få nya stjärnor i NGC 3166.

NGC 3169 har ännu ett kännetecken i den svaga gula punkten som strålar genom en slöja av stoft strax till vänster om och nära galaxens mitt [1]. Denna blixt är resterna efter en supernova som upptäcktes 2003 och som då fick beteckningen SN 2003cg. En supernova Typ Ia som detta är frågan om, tros uppstå när en så kallad vit dvärg – en stjärna som är den täta och heta resten efter en mellanstor stjärna som solen – på gravitationell väg drar bort gas från en närliggande stjärnkompanjon. Tillskottet av bränsle sätter så småningom igång en okontrollerad fusionsreaktion som spränger stjärnan.

Den nya bilden av denna märkliga och dynamiska galaxduo är skapad av data som valdes ut av Igor Chekalin för ESO:s astrofotografitävling Hidden Treasures 2010. Chekalin vann tävlingens första pris och just denna bild kom på andraplats av de nästan 100 tävlingsbidragen [2].

Noter

[1] Andra mer påfallande ljuspunkter på bilden – som till exempel den vid den vänstra änden av NGC 3169:s undre spiralarm – är stjärnor inuti Vintergatan som av en slump råkar ligger i siktlinjen mellan våra teleskop och dessa galaxer.

[2] Tävlingen ESO:s Hidden Treasures 2010 gav amatörastrononer tillfälle att söka genom ESO:s jättearkiv med astronomiska data för att försöka hitta en väl gömd pärla som kunde poleras upp av tävlingsdeltagarna. Mer om Hidden Treasures kan du läsa på tävlingens hemsida.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 15 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och VISTA, det största kartläggningsteleskopet. ESO bidrar dessutom till ALMA, ett revolutionerande astronomiskt teleskop och världens hittills största astronomiska projekt. ESO planerar för närvarande bygget av ett 42-meters europeiskt extremt stort teleskop för synligt och infrarött ljus, E-ELT, som kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Kontakter

Richard Hook
ESO, La Silla, Paranal, E-ELT and Survey Telescopes Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1114 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.