Pressmeddelanden 2017

11 juli 2017: Idag under en ceremoni i Canberra, Australien, har ett avtal tecknats för att påbörja ett tioårigt strategiskt partnerskap mellan ESO och Australien. Partnerskapet kommer att stärka ESO:s program, både vetenskapligt och tekniskt, och kommer även ge australiens astronomer och industri tillgång till La Silla:s Paranalobservatorium. Det kan också innebära första steget mot att Australien blir en medlemsstat i ESO.

5 juli 2017: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har tagit en magnifik ny bild på stavspiralgalaxen Messier 77. Bilden gör galaxen rättvisa genom att visa upp dess sprakande, dammstråkskorsade armar. Ändå framgår det inte av bilden just hur turbulent Messier 77 egentligen är.

14 juni 2017: I den här jättelika tre gigapixelbild från ESO:s teleskop VST (VLT Survey Telescope) får två av himlens mest kända inventarier sällskap av en kosmisk doldis. Till höger i bilden ligger ett ljussvagt gasmoln som kallas Sharpless 2-54, i mitten finns den ikoniska Örnnebulosan och till vänster ligger Omeganebulosan. Trion utgör bara en del av ett vidsträckt komplex av gas, stoft och damm där nyfödda stjärnor håller på att lysa upp sin omgivning.

8 juni 2017: ALMA har hittat spår av metylisocyanat - en av livets kemiska byggstenar – hos nyfödda stjärnor som i framtiden att likna solen. Det är första gången som den här prebiotiska molekylen upptäckts hos sollika protostjärnor, av samma typ från vilken vårt solsystem utvecklats. Upptäckten kan hjälpa astronomer att förstå hur liv uppstod på jorden.

30 maj 2017: Kontrakten för tillverkningen av den 39 meter stora primärspegeln till ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) skrevs under idag under en ceremoni vid ESO:s huvudkontor utanför München. Det tyska företaget SCHOTT kommer att producera råglaset för spegelsegmenten och det franska företaget Safran Reosc kommer att polera, montera och testa segmenten. Kontraktet för att polera speglarna är det näst största kontraktet för byggandet av ELT och det tredje största kontraktet som hittills tilldelats av ESO.

26 maj 2017: Under en ceremoni som markerar att den första stenen har lagts för ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) deltog idag presidenten för Chile, Michelle Bachelet Jeria. Evenemanget hölls vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile, nära platsen för det framtida jätteteleskopet. Denna milstolpe markerar början på byggandet av kupolen och teleskopets huvudstruktur för världens största optiska teleskop. Detta är inledningen till en ny era i astronomin. Tillfället markerade också observationscentralens anslutning till det chilenska nationella elnätet.

22 maj 2017: Gjutningen av råglaset till sekundärspegeln i ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) har slutförts av SCHOTT i Mainz, Tyskland. Den färdiga spegeln kommer att vara 4,2 meter i diameter och väga 3,5 ton. Den kommer att vara den största sekundärspegeln hittills som använts i ett teleskop och även den största konvexa spegeln som tillverkats.

3 maj 2017: Det Lilla magellanska molnet är en av den södra stjärnhimlens höjdpunkter och är även synligt med blotta ögat. Men moln av interstellärt stoft och damm står i vägen för teleskop som endast är känsliga för synligt ljus. Nu har VISTA:s känslighet för infrarött ljus som aldrig förr synliggjort denna vår granngalaxs otaliga stjärnor. Resultatet är den största infrarödbilden hittills av det Lilla magellanska molnet som är fylld till bredden av miljontals stjärnor.

25 april 2017: Det nya ALMA Residencia vid ALMA:s Operations Support Facility har nu överlämnats till Joint ALMA Observatory. Under firandet deltog ALMA:s styrelse och styrelseledamoterna för teleskopets tre partnerorganisationer – ESO, NAOJ och NRAO. Arkitekterna som ritat byggnaden var också närvarande. ALMA Residencia är det sista stora byggnadsprojektet som ESO levererar till ALMA-projektet.

19 april 2017: En exoplanet som kretsar kring en röd dvärg 40 ljusår från jorden kan kvala in som “bästa stället att leta livstecken bortom solsystemet”. Med hjälp av ESO:s instrument HARPS på La Silla-observatoriet samt andra teleskop har ett internationellt forskarlag upptäckt en så kallad superjord i den beboeliga zonen runt den ljussvaga stjärnan LHS 1140. Den nya planeten är något större och mycket tyngre än jorden och har troligen behållit en stor del av sin atmosfär. Det är tack vare detta – och dess regelbundna passager framför sin värdstjärna – som gör den till ett spännande mål för framtida studier av planetens atmosfär. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature den 20 april 2017.

7 april 2017: Stjärnexplosioner förknippas med stjärnors spektakulära död i supernovor, men nya observationer med ALMA ger istället en inblick i explosioner alldeles i början av stjärnors livscykel. Med hjälp av dramatiska bilder har astronomer kunnat studera de fyrverkeriliknande resterna efter födseln av en klunga av massiva stjärnor. Resultaten visar att också stjärnbildning kan vara en våldsam och explosiv process.

27 mars 2017: Nya stjärnor håller på att bildas inuti de kraftfulla utflöden av material som kastas ut från galaxers centrala, supermassiva svarta hål. Det bekräftas för första gången tack vare observationer som gjorts med ESO:s Very Large Telescope. Upptäckten av stjärnbildning i denna typ av extrema omgivningar har många konsekvenser för vår förståelse av galaxer och hur de utvecklas. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature.

15 mars 2017: I dagens galaxer regerar den mystiska mörka materian. Nya observationer tyder på att för 10 miljarder år sedan dominerades istället massiva galaxer av “vanlig” materia. Den oväntade upptäckten, som gjorts med hjälp av ESO:s Very Large Telescope, tyder på att den mörka materian hade mindre inflytande i det unga universum, då galaxer och stjärnor bildades som mest, än vad den har idag. Rönen presenteras idag i en artikel i tidskriften Nature samt i tre andra nya forskningsartiklar.

8 mars 2017: Astronomer har med hjälp av ALMA upptäckt stora mängder av glödande stjärnstoft i en galax som vi ser som den var då universum bara var en fjärdedel så gammalt som nu. Galaxen, som är den mest avlägsna galaxen i vilken man kunnat upptäcka stoft och damm, har observerats kort efter att den bildats. Detta är också den mest avlägsna observationen hittills av syre i universum. Forskningsresultaten ger helt nya insikter i hur de första stjärnorna föddes och deras explosiva död.

1 mars 2017: Denna färgglada strimma av stjärnor, gas och stoft är i själva verket en spiralgalax med namnet NGC 1055. Galaxen i bilden, som är tagen av ESO:s Very Large Telescope (VLT), tros vara 15 procent större i diameter än Vintergatan. Eftersom vi ser NGC 1055 från sidan ser den ut att sakna de virvlande spiralarmarna som är typiska för en spiralgalax. Ändå finns det ställen där galaxen tycks ha vridits till under inflytandet från en större närliggande galax.

22 februari 2017: Astronomer har hittat ett system av sju planeter, alla i jordens storlek, bara 40 ljusår bort. Med hjälp av teleskop på marken och i rymden, bland dem ESO:s Very Large Teleskop, upptäcktes planeterna när de passerade framför deras moderstjärna, den ultrasvala dvärgstjärnan TRAPPIST-1. Enligt forskningsartikeln som publiceras idag i tidskriften Nature ligger tre av planeterna i stjärnans beboeliga zon, vilket ökar chanserna för att planeterna har hav av vatten och att systemet kan härbärgera liv. Systemet har det hittills största antalet jordstora planeter och det största antalet planeter där flytande vatten på ytan är möjligt.

1 februari 2017: Astronomer har länge studerat de glödande, kosmiska molnen av gas, stoft och damm som går under katalognumren NGC 6334 och NGC 6357. Denna gigantiska nya bild av området från Very Large Telescope Survey Telescope, VST, är inte bara den senaste utan också den största. Med sina cirka två miljarder pixlar är den dessutom en av de största bilderna som hittills släppts av ESO. Tack vare molnens fantasieggande former har de också fått namn som passar: Kattassnebulosan respektive Hummernebulosan.

18 januari 2017: Under en ceremoni idag vid ESO:s huvudkontor undertecknades fyra kontrakt för viktiga komponenter till Extremely Large Telescope (ELT) som ESO bygger. Dessa gäller gjutningen av teleskopets jättelika sekundära och tertiära speglar, som tilldelats SCHOTT, samt leverans av spegelelement till de två speglarna, som tilldelats SENER Group, och leverans av kantsensorerna som utgör en viktig del av kontrollsystemet för ELT:s enorma segmenterade primärspegel, som tilldelats FAMES-konsortiet. Sekundärspegeln blir världens största hittills i sitt slag och den största konvexa spegeln som någonsin producerats.

17 januari 2017: Tidigare dolda detaljer på solen har avslöjats i nya bilder från ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile. Bland annat får vi en ny inblick i de mörka, förvridna, centrala delarna av en solfläck som är lika bred som två jordar. Dessa, de första bilderna som tagits av solen med ESO:s teleskop eller där ESO ingår som partner, innebär ett viktigt nytt sätt att undersöka fysiken hos vår närmaste stjärna. ALMA:s antenner är specialdesignade för att kunna avbilda solen utan att skadas av den intensiva hettan från det fokuserade ljuset.

9 januari 2017: ESO har skrivit under en överenskommelse med Breakthrough Initiatives om att anpassa instrument på Very Large Telescope i Chile för att söka efter planeter hos det närliggande stjärnsystemet Alfa Centauri. Sådana planeter kan bli mål för miniatyriserade rymdsonder som i framtiden kan komma att sändas upp inom ramen för projektet Breakthrough Starshot.