Att räkna får på Chajnantorplatån

Denna veckas bild visar en flock vita får på bete i de Chilenska Anderna.

Nej vänta lite, det måste vara något annat – det finns ju inget gräs här på 5 000 meters höjd! Om man sätter på sig glasögonen ser man att det är antennerna i Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA), som drivs av ESO och dess internationella partners. Rätt ska vara rätt!

Som bilden visar är inte alla de 66 antennerna lika stora. De flesta har en diameter av 12 meter, och en grupp av sju är bara 7 meter stora (till vänster i bild). De arbetar tillsammans som en interferometer och bildar på så sätt ett enda stort teleskop. ALMA studerar strålningen från de kallaste objekten i universum, som de mest avlägsna galaxerna.

De individuella antennerna kan förflyttas till olika konfigurationer beroende på vad som ska observeras. På detta sätt kan teleskopet undersöka strukturen i astronomiska källor på både stora skalor och med den allra finaste detaljupplösningen. För att se övergripande strukturer måste teleskopen vara tätt placerade, som på bilden, medan detaljobservationer kräver att de står flera kilometer från varandra.

Varje antenn är 15 meter hög och väger 100 ton, vilket gör det till en delikat process att förflytta dem över öknen och med millimeterprecision förankra dem i sina dockningsstationer. Utan tvekan är detta mer komplicerat än att valla en flock får. Förflyttningarna utförs av ESO med hjälp av två enorma transportfordon, Otto och Lore, som vardera är 20 meter långa och har 28 hjul.