ESO:s gamla favorit

3,6-metersteleskopet på La Sillaobservatoriet är i sanning en gammal godbit. Den började samla stjärnljus redan 1976 och är därmed ett av de äldsta ESO-teleskopen som fortfarande är i drift. Dessutom har 3,6:an kontinuerligt uppgraderats med den senaste tekniken. Denna veckas bild visar en fisheyevy av teleskopets skyddande kupol med stjärnor som roterar runt den södra himmelspolen ovanför.

3,6-metersteleskopet ryms i den större kupolen till vänster i bild, och används numera för att leta efter planeter kring andra stjärnor. Sedan 2008 har teleskopet varit utrustat med HARPS-instrumentet (High Accuracy Radial Velocity Planet Searcher) och sedan i juni i år även med NIRPS-instrumentet (Near InfraRed Planet Searcher). 3,6-meterteleskopet, HARPS och NIRPS utgör ett världens mest framgångsrika trio för att göra spännande upptäckter av avlägsna världar.

Den mindre kupolen till höger rymde till 1998 CAT-teleskopet (Coudé Auxiliary Telescope). Ett av CAT:s mål var att bestämma åldrar för Vintergatans stjärnor, en av de mer svårbemästrade frågorna inom stjärnfysiken. Ljuset från CAT transporterades genom bryggan mellan de två kupolerna och fördes in ett instrument i den större kupolen, som därmed kunde utnyttjas när 3,6:an observerade med ett annat instrument. På detta sätt kunde teleskopen observera parallellt med varandra.