Laserstrålar mot himlen

Trots sitt namn är ESO:s Very Large Telescope (VLT) inte ett enstaka teleskop utan flera stycken. VLT består av fyra 8,2 meter stora huvudteleskop – de stora byggnaderna på bilden – och fyra flyttbara, 1,8 meter stora hjälpteleskop. Två av de senare kan ses vid horisonten längst till vänster i bilden.

Huvudteleskop 4 är utrustad med laserguidestjärnor som lyser upp atmosfären på 90 km höjd. Laserstrålarna exciterar natriumatomer i mesosfären, som då avger fotoner. Detta skapar en ljusstark artificiell stjärna som kan användas av det adaptiva optiksystemet för att korrigera luftoron i bilden.

Det är mycket lite ljusföroreningar på den höga bergstopp där VLT är beläget, men himlen är ändå inte helt kolsvart. På bilden ser man den vackra diffusa glöden av solljus som sprids av interplanetärt stoft –zodiakalljuset– som sträcker sig snett uppåt på himlen på bildens vänstra sida. Till höger i bild ses också det svaga grönaktiga ljuset från atmosfärisk airglow, som bara är synligt under de allra mörkaste nätterna.