Vintergatans stjärnor

Den majestätiska Vintergatan med sina röda stjärnbildningsområden och mörka band av interstellärt stoft reser sig över La Sillaobservatoriet i Chile. Två av observatoriets kupoler, som inrymmer 1-meters Schmidtteleskopet (till vänster) och 2,2-meters MPG-ESO-teleskopet, ses också.

Alla stjärnor på himlen tillhör Vintergatan, vår egen galax. Från vår utsiktspunkt i Vintergatan ser de flesta stjärnorna ut att vara samlade i ett band. Orsaken är att vi befinner oss inne i galaxens diskusformade skiva, ungefär två tredjedelar av avståndet från dess centrum till dess ytterkant. Galaxens centrum är en svällande "bulle" som spiralarmarna utgår från. Allra ljusast är Vintergatsbandet i riktningen mot galaxens centrum, där stjärntätheten är som högst. 

Strax ovanför 2,2-metersteleskopets kupol ses en av Vintergatans närmaste galaxgrannar, en oregelbunden dvärggalax med namnet Stora magellanska molnet. Det svaga grön- och rosafärgade ljusskenet över horisonten är airglow, ett fenomen som orsakas av lysande atomer i jordens övre atmosfär.