Giftig livsbringare

I december 2018 passerade kometen 46P/Wirtanen på endast 11,6 miljoner kilometers avstånd – omkring trettio gånger längre bort än månen. Under denna närpassage kunde astronomer observera kometen i detalj, så även med radioteleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array). ALMA är specialiserat på att studera svala områden i universum som gas och stoft, men även specifika molekyler. Denna bild är inget undantag – den visar vätecyanid i koman nära kometens kärna.

Varför studerar astronomerna en giftig molekyl? Precis som i kriminalromaner är vätecyanid vanligt förekommande, i alla fall i rymden mellan stjärnorna. Eftersom det är en enkel organisk molekyl som bildas relativt lätt finns den i stora mängder i kometer, stjärnatmosfärer och gas- och stoftmoln mellan stjärnorna. ALMA kunde även visa att det förutom vätecyanid finns andra, mer komplexa, organiska molekyler i samma område.

Vätecyanid är särskilt intressant eftersom ämnet kan ha spelat en viktig roll vid livets tillkomst på jorden. Molekylen är mycket reaktiv, vilket innebär att den gärna bildar nya molekyler genom att reagera med andra ämnen. Vissa av dessa nya molekyler är nödvändiga för livsprocesserna, till exempel aminosyror. Enligt en teori satte vätecyanid fart på bildningen av organiska molekyler här på jorden, vilket ledde till det första livet. ALMA:s observationer av 46P/Wirtanen ger stöd för idén att kometer medförde livsviktiga ingredienser till den tidiga jorden som gjorde det möjligt för livet att spira.