En supernovas uppgång och fall

I en ovanlig ny video får man en titt på hur en supernova-explosion i galaxen NGC 1365 blir ljusare för att sedan blekna igen. Supernovan, som fått beteckningen SN 2012fr, upptäcktes av den franske astronomen Alain Klotz den 27 oktober 2012. Den unika filmen skapades av bilder som fångades av det lilla robotteleskopet TAROT vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.

Supernovor är det som syns av vissa typer av stjärnors explosionsartade och kataklysmiska död. En supernova kan under flera veckor lysa starkare än hela galaxen som den ligger i. Sedan lyser den allt svagare och försvinner ur sikte.

Supernovan 2012fr [1] upptäcktes av Alain Klotz under eftermiddagen den 27 oktober 2012. Då höll han på med att mäta upp ljusstyrkan hos en ljussvag variabelstjärna (en stjärna som varierar i ljusstyrka) i en bild från det fjärrstyrda teleskopet TAROT (Télescope à Action Rapide pour les Objets Transitoires) vid ESO:s observatorium La Silla. Han la märke till att ett nytt objekt fanns på bilden som inte syntes på en bild som togs tre dagar tidigare. Efter att ha kollat med astronomer vid teleskop över hela världen kunde objektet bekräftas som en supernova av Typ Ia.

Somliga stjärnor bor ihop med en annan stjärna och kretsar kring en gemensam tyngdpunkt. I vissa fall är en i paret en mycket gammal vit dvärgstjärna som stjäl materia från sin sambo. Vid någon tidpunkt har den vita dvärgen lagt beslag på så pass mycket materia att den blir instabil och exploderar. Detta kallas en Typ Ia-supernova.

Sådana supernovor har blivit mycket viktiga så de ger det mest pålitliga sättet att mäta avstånd till mycket avlägsna galaxer i det tidiga universum. Bortom vårt närområde i rymden behövde astronomer hitta mycket ljusstarka källor med förutsägbara egenskaper som kunde fungera som vägmärken i arbetet att kartlägga hur universum expanderat under dess historia. För detta är Typ Ia-supernova som klippt och skurna. Ljuset från dem ökar och minskar på nästan samma sätt för varje explosion. Det var mätningar av avstånd till Typ Ia-supernovor som ledde till upptäckten att universums expansion accelererar, och arbetet med det tilldelades Nobelpriset i fysik 2011.

Värd för denna supernova är den eleganta stavspiralgalaxen NGC 1365 (se även potw1037a). Den ligger omkring 60 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Ugnen (Fornax på latin). Bland galaxerna i Fornax-galaxhopen är den med en diameter på 200 000 ljusår i en klass för sig. En jättelik, rak stav syns i mitten av galaxen och innehåller även galaxens kärna. Den nya supernovan är lätt att få syn på strax ovanför galaxkärnan i mitten av bilden.

År 2012 upptäckte fler än 200 nya supernovor, varav SN 2012fr är en av de ljusstarkaste. Supernovan uppdagades då den ännu lyste svagt den 27 oktober 2012, och blev sedan ljusast den 11 november 2012 [2]. Då kunde den ses som en ljussvag stjärna i medelstora amatörteleskop. Video sammanställdes utifrån en serie av bilder av galaxen som togs under en tremånadersperiod mellan upptäckten i oktober fram till mitten av januari 2013.

TAROT är ett robotteleskop med 25-centimeters spegel som har förmågan att röra sig mycket fort och påbörja en observation efter bara en sekund. Det installerades vid La Silla-observatoriet 2006 med syfte att registrera kosmiska gammablixtar. Bilderna som avslöjade SN 2012fr togs med filter för blått, grönt och rött ljus.

Noter

[1] Supernovor betecknas med upptäcktsåret följt av en bokstavskombination som bestäms av upptäcktsordningen det året. Det är med andra ord ren slump att denna supernova som upptäcktes av ett franskt astronomteam fick ett namn som slutar med "fr".

[2] Vid den här tiden hade den magnitud 11,9. Det är ungefär 200 gånger för ljussvagt för att se med blotta ögat även under en mörk och klar natt.  Men om man hade kunnat se supernovan när den var som ljusast och vår stjärna solen samtidigt vid samma avstånd hade supernovan lyst hela 3 miljarder gånger starkare än solen.

Länkar

• Video: TAROT upptäcker en ljusstark supernova i NGC 1365
• Video: TAROT upptäcker en ljusstark supernova i NGC 1365 (klipp)

Kontakter

Alain Klotz
Institut de Recherche en Astrophysique et Planetologie
Toulouse, Frankrike
Tel: +33 05 61 55 66 66
Epost: alain.klotz@irap.omp.eu

Richard Hook
ESO, pressansvarig för La Silla, Paranal, E-ELT & kartläggningsteleskop
Garching bei München, Tyskland
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
Epost: rhook@eso.org