ALMA:s bild av galaxen 9io9

Denna bild visar orienteringen av det magnetiska fältet i den avlägsna galaxen 9io9 som vi ser när universums ålder bara var 20% av dagens. Bilden visar det mest avlägsna kända magnetfältet i en galax. Observationerna gjordes med Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) där ESO är en partner.

Stoftkornen i 9io9 är i viss utsträckning orienterade efter magnetfältets riktning och  reflekterar därför polariserat ljus, vilket innebär att ljusvågorna svänger i en huvudsaklig riktning snarare än slumpmässigt. ALMA detekterade den polariserade signalen vilket gjorde det möjligt för astronomerna att kartlägga magnetfältets orientering, som visas i bilden med tunna krökta linjer.

Den polariserade signalen från det magnetiskt upplinjerade stoftet är mycket svag och motsvarar endast en procent av galaxens totala intensitet. För att kunna göra detektionen valde forskarna därför att studera en galax var ljus har blivit förstärkt av gravitationell linsning och därför ser ljusare ut. Fenomenet innebär att galaxens ljus, som ses som en båge, böjs av gravitationen av ett mycket massivt objekt i förgrunden.