Meddelande

ESO och astronomigrupper begär att FN ska hantera satelliters inverkan på den mörka och radiotysta himlen

27 februari 2023

Ett internationellt samarbete där ESO ingår har lämnat in en skrivelse till FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden (COPUOS) som föreslår att en ny expertgrupp bildas för att skydda mörka och radiotysta himlar. Dokumentet diskuterades vid COPUOS Scientific and Technical Subcommittee (STSC) under en särskild agendapunkt med titeln Dark and Quiet skies. Skrivelsen, som utöver ESO har signerats av Chile, Spanien, Slovakien, Bulgarien, Dominikanska republiken, Peru, Sydafrika, International Astronomical Union (IAU) och Square Kilometer Array Observatory (SKAO), begär en ny expertgrupp som rapporterar till STSC med syfte att övervaka satelliters inverkan på astronomin, söka input från globala intressenter och rekommendera åtgärder.

 

Den stora mängd satelliter som skjuts upp i omloppsbana runt jorden har förbättrat vår förmåga att snabbt kommunicera globalt. Det finns dock oro för den påverkan dessa teknologier har på astronomiska observationer och bevarandet av mörka och radiotysta himlar. I skrivande stund kretsar över 8000 aktiva och inaktiva satelliter runt jorden, ett antal som kommer att öka snabbt. Så många som 100 000 satelliter kan komma skjutas upp under det kommande decenniet.

 

Astronomer har redan börjat märka effekterna av den dramatiska ökningen av rymdtrafiken. Även avlägsna platser – särskilt utvalda för att isolera teleskop från oönskade ljusföroreningar – blir störda av satelliter under optiska och infraröda observationer. Dessa satelliter sänder och tar även emot radiosignaler, vilket är särskilt oroande för radioobservationer, som med den mycket känsliga Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, där ESO är en partner.

 

Den snabba ökningen av ljusföroreningar, som bara förvärras av de nya satelliterna, påverkar oss alla. Många av oss har aldrig sett en ostörd natthimmel och över en tredjedel av mänskligheten (och 60 % av européerna) kan inte se Vintergatan. Dessa nya satelliter gör intrång på de få återstående mörka himmelsreservaten och radiotysta zonerna.

 

Andrew Williams, ESO:s External Relations Officer och representant för ESO vid COPUOS, säger:"Om vi når en situation med 100 000 eller fler satelliter, oavsett vilka begränsningar företagen gör, kommer det att få betydande effekter på astronomi. Det finns också en risk att situationen försämrar vår förmåga att upptäcka potentiellt farliga asteroider försämras, och att den skadar den orörda himlen som har funnits under hela mänsklighetens historia."

 

Vissa satellitföretag har ansträngt sig för att mildra satelliternas negativa effekter genom att använda mindre reflekterande material i sina konstruktioner eller genom att förändra orienteringen av satelliterna i rymden. Företagen skulle kunna förse astronomerna med prognoser med högre noggrannhet om satelliternas positioner så att observatorier kan ta hänsyn till dessa för att bestämma när och vart teleskopen ska riktas. Även om dessa potentiella lösningar visar sig lovande kommer en samordnad insats mellan satellitindustrin, regeringar och astronomer att krävas. En samarbetsstrategi som involverar alla intressenter är ett effektivt sätt att nå en tillfredsställande balans mellan behovet av utvecklingen av rymdekonomin i låg omloppsbana och behovet av att skydda astronomin och natthimlens ursprungliga tillstånd.

 

UN COPUOS, där ESO är en permanent observatör, främjar diskussioner om frågor som rör användningen av rymden. En betydande internationell ansträngning, med bidrag från ESO, har gjorts för att diskussionen om bevarandet av mörka och radiotysta himlar vid COPUOS ska fortsätta, i synnerhet beträffande effekten av satellitkonstellationer.

 

ESO undertecknade förslaget till skrivelsen som lades fram under STSC:s 60:e session tillsammans med andra observatörsorganisationer som International Astronomical Union, Square Kilometer Array Observatory och COPUOS-medlemsstaterna Chile, Spanien, Slovakien, Bulgarien, Dominikanska republiken, Peru och Sydafrika, som föreslog inrättandet av en ny expertgrupp. Förslaget diskuterades flitigt på STSC och fick brett stöd från medlemsländerna. För att förfina detaljerna och säkra ett större stöd bland COPUOS-medlemmarna kommer teamet under ledning av Chile som första medundertecknare att fortsätta arbeta för att förespråka att ärendet diskuteras under COPUOS huvudsession i juni 2023. Förhoppningen är att diskussioner under tiden mellan sessionerna kommer att identifiera lösningar som kan vara ännu mer effektiva för att skydda astronomin och den orörda natthimlen.

 

"En kaskadeffekt från diskussionerna på COPUOS kan påverka regeringar och företag att agera. Med utgångspunkt i det stora antalet länder från hela världen som uttryckte stöd för vårt förslag, hoppas vi kunna hitta en väg framåt vid kommitténs huvudsession”, säger Andrew Williams, som även är delar ledningsansvaret för IAU Centre for the Protection of the Dark and Quiet Sky from Satellite Constellation Interference. Centrets uppdrag, som stöds av ESO, är att koordinera insatser och föra samman samman synpunkter från det globala astronomiska kollegiet som rör hotet mot mörka och radiotysta himlar från satellitkonstellationer.

Länkar

• Konferensskrivelsen om Protection of Dark and Quiet Skies for science and society
• IAU Centre for the Protection of the Dark and Quiet Sky from Satellite Constellation Interference
• Analytiska simuleringar av effekten av satellitkonstellationer på optiska och nära infraröda observationer